Exit Danmark – Re-enter USA?

Oavsett hur det går med Grönlands strävan mot självständighet har USA förväntningar – eller krav – på att få sina säkerhetspolitiska intressen tillgodosedda. Efter att interkontinentala missiler har avlöst bombflyg som strategiska kärnvapenbärare är flygbaser som Thule inte lika taktiskt viktiga som de har varit. Utöver flygbasen har USA en avancerad radaranläggning i Thule, en av fem observationsposter för övervakning av ballistiska missiler, missiler från ubåtar och satelliter, Ballistic Missile Defence System ( BMDS). De övriga fyra finns i Alaska, Kalifornien, Massachusetts och i brittiska Fylingdales.

Möjligen är USA tillfreds med de villkor man har för sina baser i Grönland idag. Vad USA avgjort inte är intresserat av är ett maktvakuum som andra aktörer kan tänkas utnyttja. Därtill kommer de ekonomiska konflikterna som USA och dess allierade har med Kina. Det har redan gett utslag i Grönland.

Grönlands viktigaste flygplats Kangerlussuaq (Søndre Strøm

fjord) är den enda av två som trafikeras av transatlantiska direktflyg. Den har en lång landningsbana och ett vädermässigt stabilt läge vid kanten av den långa fjorden på Grönlands västkust och på ett lämpligt avstånd från inlandsisen. Den andra flygplatsen med långväga trafik är Narsarsuaq nära Grönlands sydspets. Den är i behov av investeringar för att förstärka landningsbanan.

Efter tio år av utredningar, debatt och demonstrationer beslutade inatsisartut 2018 att satsa på tre andra flygplatser – Nuuk, Ilulissat och Qaqortog. Dessa ligger närmare tätbefolkade områden till skillnad från Kangerlussuaq och Narsarsuaq som inte består av så mycket mer än själva flygplatserna.

För att hålla kinesiska investerare och entreprenörer på avstånd och därmed förhindra att Grönland hamnar i en ”kinesisk skuldfälla”, som danska politiker har uttryckt det, gick den danska regeringen 2018 in som delägare, bidragsgivare och borgenär för lån – sammanlagt 1,6 miljarder danska kronor – till flygplatsinvesteringar. Logiken är densamma som vid USA:s, Danmarks och i viss mån EU:s strävan att förhindra att kinesiska företag investerar i kritisk infrastruktur som 5G-nät.

Ryssland meddelade 2019 att andra länders krigsfartyg ska ansöka om tillstånd för att segla i Nordostpassagen mellan Europa och Asien. Sommaren 2021 sade USA:s flottchef, amiral Mike Gilday, att amerikanska flottan vill öka sin patrullering i Grönlands farvatten, men att det inte ska uppfattas som en provokation mot andra stater. Den nya grönländska regeringen har deklarerat att man önskar ett demilitariserat Arktis och att man därför motsätter sig ett danskt försvarsbeslut om att låta dansk militär utföra civila uppgifter som fiskerikontroll och sjöräddning i Grönland samtidigt som man markerar sin militära närvaro.

USA har öppnat ett konsulat i Nuuk efter att under 67 år inte ha haft någon formell diplomatisk representation på Grönland. Grönland har, utöver en representation i Washington och Bryssel, beslutat att öppna ett kontor i Peking.

Det finns fler tecken på att Grönland kommit allt högre upp på många aktörers dagordning. När firandet av missionären och kolonisatören Hans Egede ställdes in i Nuuk hölls en forskningskonferens i Köpenhamn om olika perspektiv på Grönlands historia och framtid. Och det årliga riksgemenskapsmötet mellan Danmark, Grönland och Färöarna hade för första gången försvars- och säkerhetspolitik som huvudtema.