Elitryttarna etta och tvåa – i löptävling på Bermuda
Malin Ramne och Felicia Nolåker antog utmaningen och sadlade om från dressyr till löpning, när man under tre dagar genomförde tre lopp – på Bermuda.
– Vi springer mycket, och det är kul att kombinera med semestern. Vi tänkte att vi testar och ser – och det var väldigt kul, säger Felicia efter att paret kommit hem från ”semestern”.
Elitryttaren och ultralöparen har redan utmanats i att träna som Nils van der Poel. Nu startade Felicia Nolåker det nya året med ”semester” på Bermuda för ännu ett test.
Tillsammans med sin fru Malin genomförde hon Bermuda Challenge: Tre löptävlingar på tre dagar.
– Det var ”bara” 23 grader, men en enorm luftfuktighet vilket kändes! Det gjorde det svårt att springa och man kände väl att man kanske inte skulle få snabbaste tiden, säger Felicia.
Första dagen stod sprint på schemat. 1,6 kilometer kickade i gång tävlingsdagarna. Det följdes upp av en mil dagen efter, och det hela avslutades med ett maraton för paret från Tunhem.
– Det var en lång resa och väldigt skumpig flygning. Sen kom vi fram två dagar innan första tävlingen så man kämpade lite mot jetlag. Man var lite segstartad. Dag två gick bättre när man hade vant sig lite samt att vi är mer vana vid ultradistanser, så det passade oss lite mer. Sista dagen var man allt segstartad, men man kom in i det.
Semestern på Bermuda, ön mitt ute i västra Atlanten, blev en succé för paret. Felicia slutade på en andraplats i totalen. Vann gjorde Malin.
– Det var väldigt kul! konstaterar Felicia.
Duon är vana vid träning och har de senaste åren genomfört flera löplopp och andra tränings- och tävlings utmaningar. Allt vid sidan om ridsporten. Felicia tävlar i dressyr, på högsta nivå i Sverige, och har alltså redan en elitsatsning i gång. Men att sadla om är inte riktigt aktuellt.
– Jag jobbar ju heltid med hästar, så pannbenet är som det är … man kanske inte är helt normal, skrattar Felicia vid frågan hur hon hinner med att både elitsatsa inom ridsport och springa ultrasträckor.
– Det är en bra balans för dressyr är mycket av en tankesport, medan jag i löpningen bara kan släppa allt när jag springer.