Natoansökan inlämnad – men Turkiet håller emot

Sverige och Finland har nu lämnat in sina ansökningar om medlemskap i Nato. Men någon snabb process som planerat blir det inte på grund av Turkiet.

Efter överlämnandet tidigt i går morse samlades Natomedlemmarnas ambassadörer för ett första möte om ansökningarna.

Något snabbt beslut om att dra i gång den formella ansökningsprocessen blev det dock inte.

”Det måste tas hänsyn till alla medlemmars säkerhetsintressen. Vi är fast beslutna att arbeta igenom alla frågor och nå en snabb slutsats”, hälsade en Natokälla via mejl till finländska nyhetsbyrån STT efter mötet slut.

Mellan raderna är det tydligt att Nato behöver ta hänsyn till Turkiets tvekan kring Sverige och Finland.

– Vi har alla vår säkerhetssynpunkter. Vi har våra, Norge har sina och Turkiet har också sina säkerhetssynpunkter. Diskussionen handlade om det, men det är upp till Turkiet att kommentera, berättade Litauens ambassadör Deividas Matulionis för TT, STT och SR Ekot efter mötet.

Ungefär samtidigt talade Turkiets president Recep Tayyip Erdogan till partikamrater i parlamentet och satte ännu mer tryck bakom sin kritik.

–Vad vi väntar oss från våra Natoallierade är att de först och främst ska förstå vad som är känsligt för oss, respektera det och slutligen stödja det, sade Erdogan enligt nyhetsbyrån AFP.

Presidenten hävdar att Sverige skyddar medlemmar av terrorstämplade kurdiska PKK.

– Vi bad dem att utvisa 30 terrorister, men de vägrade. Man kan inte vägra att skicka tillbaka terrorister till oss och sedan be om vårt stöd för Natomedlemskap, sade Erdogan – och upprepade även sina inte särskilt välkomnande ord till den diplomatiska delegation som Sverige och Finland vill skicka ner.

– De vill komma på måndag. De borde inte bry sig. Det finns ingen anledning, sade Erdogan enligt AFP.

Litauens Natoambassadör är ändå optimist.

– Jag har en känsla av att skicklig diplomati från Turkiet, Finland och Sverige kommer att kunna reda ut de återstående frågorna inom de närmaste dagarna, sade Matulionis, som också lovade baltisk hjälp under vägen vidare.

Själva inlämnandet av ansökningarna gjordes av Finlands Natoambassadör Klaus Korhonen och Sveriges Axel Wernhoff.

– Det är ett allvarligt ögonblick. Det är ett stort steg för Sverige förstås, men det sker också under brinnande krig i Europa och vad det kriget kommer att leda till för framtida europeisk säkerhetsordning och relationen till Ryssland, det är faktiskt skrivet i stjärnorna, sade Wernhoff till TT, STT och SR Ekot.

Ansökningarna togs emot av Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg.

– Alla medlemmar är överens om vikten av Natoutvidgning. Vi är överens om att vi måste stå tillsammans och att det här är ett historiskt tillfälle som vi måste greppa, sade han vid den korta ansökningsceremonin på morgonen.

Sveriges och Finlands nära samarbete med Nato gör att militäralliansen inte räknar med några egentliga komplikationer under de diskussioner som sedan följer. Däremot är det, som vi har sett, fortsatt osäkert om hur Turkiet kommer att ställa sig.

Som snabbast skulle Sveriges och Finlands ansökningsprotokoll kunna undertecknas redan inom cirka två veckor, varpå länderna i så fall får status som ”inbjuden medlem” (invitee på engelska). Statusen ger rätt att delta i alla Natomöten framöver, men utan rösträtt.

I en debattartikel i Expressen skriver Fahrettin Altun, chefen för Turkiets kommunikationsdirektorat under president Erdogan, att det ”skulle vara oacceptabelt för Turkiet att se Sverige försöka gå med i Nato utan att revidera sin hållning”.

Han hävdar att Sveriges hållning mot kurdiska PKK, som den svenska regeringen klassar som en terrororganisation, är för mjuk.

”Jag vill uttrycka mycket tydligt att Sverige inte kommer att kunna gå med i Nato om inte och förrän hänsyn tas till Turkiets berättigade oro. Om Sverige förväntar sig att Natos näst största armé ska komma till försvar vid ett anfall måste man acceptera detta faktum”, skriver Altun. (TT)