Jag är ju uppvuxen vid havet och är ingen skogs- eller bergsmänniska. Vid havet känner jag mig hemma.
”
håller han själv i kameran och låter den fånga stämningar och symbolik.
– Det var ju genom att hålla i en kamera jag kom till filmen. Det betyder mycket för mig att känna mig fri, att ingen annan bestämmer hur jag ska filma och panorera.
han känt sig som en betraktare, en som står vid sidan av. Det började redan när han som barn förstod att den egna småborgerliga familjen skilde sig från de flesta andra i Limhamn, som då befolkades av arbetare och fiskare.
Att han växte upp som mellanbarn gjorde antagligen också sitt till.
– Jag har alltid upplevt mig vara i en mellanställning, alltid vant mig vid att se saker från minst två olika håll. Förhoppningsvis har det varit en tillgång som filmare, men det har komplicerat
Fyller: 90 år den 23 juli. Gör: Filmare. Arbetar på en långfilm.
Bor: Smygehamn i Trelleborgs kommun.
Familj: Hustrun Agneta Ulfsäter-troell, filmare och författare, och dottern Yohanna Troell, skådespelare.
Om att fylla 90: ”En omtumlande känsla som jag kan rekommendera. Efter 60 accelererar livet och plötsligt är man äldre än man någonsin trodde man skulle bli. Man är i en främmande kostym, det är som att spela med i en film.”
Så firar han födelsedagen: ”Så lite som möjligt”.
Några av Jan Troells filmer: ”Här har du ditt liv” (1966), ”Utvandrarna”/”nybyggarna” (1971–1972), ”Ingenjör Andrés luftfärd” (1982), ”Sagolandet” (1988), ”Hamsun” (1996), ”Så vit som en snö” (2001), ”Maria Larssons eviga ögonblick” (2008), ”Dom över död man” (2012).
Kuriosa: Stod som folkskollärare i telefonkatalogen i alla år. Regissör lät så pretentiöst. livet att inte riktigt kunna ta ställning. Till exempel har jag röstat på många olika partier under åren. Inte alla, men många.
Just nu pågår en utställning på Trelleborgs museum om Jan Troell. Den bygger på mängder av material som till stor del har hämtats från hans eget hus där han bland annat har sparat utrustning och filmmaterial från ett 90-årigt liv.
Det ligger 20 meter från havet i Smygehamn och är ett av Sveriges allra sydligast belägna bostadshus.
– Det är fina promenadvägar längs stranden och jag försöker gå lite varje dag med min käpp. Jag är ju uppvuxen vid havet och är ingen skogs- eller bergsmänniska. Vid havet känner jag mig hemma.