Ny bostadsreform kan inte vänta
BOSTAD. Sverige behöver en bred bostadspolitisk reform. Hyresregleringen kan inte avskaffas över en natt, men utfasningen måste påbörjas.
Bostadsbyggandet stannar av. Från 64 000 påbörjade bostäder under toppen 2017, till 42 500 nästa år. Det visar Sveriges Byggindustriers konjunkturindikator (24/10). Störst är fallet i lägenhetsbyggandet: från 52 000 påbörjade till 32 000.
Huvudförklaringen är de hårdare kreditregleringarna. Det har lett till att hushållen inte längre har råd att efterfråga nybyggda bostäder, trots stor bostadsbrist. Det bromsar i sin tur upp de flyttkedjor som skulle uppstått om de nya bostäderna blivit färdigbyggda.
SAMTIDIGT ÄR HUSHÅLLENS växande skuldberg inte alls oproblematiskt. I den nylanserade boken ”Tio tusen miljarder” ansluter sig nationalekonomen Tino Sanandaji till de ”olyckskorpar” som varnar för en bostadsbubbla. Han börjar med att grundligt avfärda tankegången om att det går bra för svensk ekonomi för att sedan gå igenom både tecknen på en bubbla och de psykologiska mekanismerna bakom dem.
Tio tusen miljarder, summan av hushållens skulder, hade vid bokens lansering redan hunnit bli elva tusen miljarder.
ARGUMENTEN ÄR VÄLFORMULERADE och diagrammen svåra att värja sig mot. Vilken slutsats man drar är dock en öppen fråga. Det är fullt möjligt att Sverige har en bostadsbubbla och en stor bostadsbrist samtidigt. Hushållens höga skuldsättning är, vilket också Sanandaji är inne på, ytterst en konsekvens av Riksbankens frejdiga lågräntepolitik, en dysfunktionell bostadsmarknad och en skriande brist på politiska reformer.
Att försöka begränsa utlåningen med hjälp av kreditregleringar blir då som att behandla en hjärntumör med huvudvärkstabletter. Temporärt minskar smärtan, men det döljer också behovet av långsiktiga åtgärder som löser problemet.
Beskattningen måste förändras för att underlätta rörlighet och för att inte missgynna hyrt boende. Särskilda insatser för marginalgrupper måste till: åtgärder för billigare byggande och fler upplåtelseformer som hyrköp är möjligheter.
Man kommer dock inte från att åtgärder som bolånetaket och amorteringskraven särskilt drabbat de som redan hade svårt att skaffa en bostad till ett rimligt pris. Att se över de sammanlagda effekterna av kreditrestriktionerna är därför nödvändigt.
BOSTADSBRISTEN HAR BYGGTS upp under lång tid och kan inte lösas i en handvändning. Med ett minskat byggande och en kommande lågkonjunktur kommer problemen att bli värre innan de blir bättre.
Desto större skäl att påbörja långsiktiga reformer så snart som möjligt. En ny riksdag finns på plats. Sätt igång nya bostadspolitiska samtal, i stället för att invänta regeringsbildningen.
Bara så botar vi den verkliga sjukdom som bostadskrisen utgör.