Så förändrades påsken
HÖGTID: MÅLTIDSFORSKAREN RICHARD TELLSTRÖM OM PÅSKTRADITIONERNA
MAT: Från Kristi lidande till matfest. Måltidsforskaren Richard Tellström berättar om påskens förvandlig.
Påsken är numera en festlig högtid som många associerar till god mat och sötsaker. Men har det alltid varit så? TTELA har talat med måltidsforskaren Richard Tellström för att klarlägga hur de svenska påsktraditionerna förändrats över tid. – Det finns definitivt en äldre påsk och en yngre påsk. De är varandras totala motsatser, säger han.
Påsken närmar sig med stormsteg och runt om i landet förbereds det olika delikatesser som associeras med högtiden. Att äta fisk under långfredagen är en gammal tradition som i viss mån lever kvar.
Richard menar dock att rätten genomgått en förändring genom tiderna och berättar om ett ”påskbeteende” som numera är ett minne blott.
– Det är en kvarleva från en tid när långfreddagen var en fastedag. Traditionen säger att man ska äta salt fisk. Den salta fisken var till för att skapa törst och på så sätt påminna om Kristus törst på korset.
– Idag kanske man äter en kall inkokt lax eller laxpudding. Det som försvunnit är den påtagliga sältan. Att frammana törst tror jag inte att det är någon som gör längre, säger han.
EN FÖRETEELSE SOM i dag kan verka främmande är att det fram till år 1969 förekom ett så kallat nöjesförbud under långfredagen. Det innebar att danslokaler, biografer, affärer och restauranger var tvungna att hålla sina verksamheter stängda.
– Det kan ju i dag låta ganska osannolikt, men det beskriver vår historiska relation till påsken ganska väl. I katolska länder firar man Kristus uppståndelse. Det hade vi också kunnat göra med en stor fest på påsknatten, men i protestantiska länder har man dock inte haft denna tradition – utan det är synden, mörkret, sorgen och smärtan som präglat högtiden.
1900-TALET VAR ETT sekel då många samhällsförändringar som påverkade påskfirandet. I takt med de teknologiska utvecklingarna, industrialiseringens frammarsch och de utvecklade transportnäten började svenskarnas påskbord förändras.
– Vår festliga ”sötsaks- och grönsaksprimörs-påsk” är kopplat till 1900-talets slut. Det är då vi kan, med industrins hjälp, få obegränsat med färska ägg och importera alla färskvaror som vi vill ha.
– På 1920-talets slut fick vi påsköl. Sedan fick vi marsipanpåskkycklingar på 30-talet. Påskmusten kom på 40-talet. Och tillslut togs nöjesförbudet bort år 1969. Så festligheterna har bara ökat.
JUST ÖLET VISAR på en stor förändring inom påskfirandet och Richard menar att 1920-talets slut kan ses som en slags historisk milstolpe.
– Ölbryggningen i Sverige har ju varit kopplad till fester. Inför en fest brygger man ett nytt öl. Då brygger man ett starkare öl och det gjordes exempelvis inför skördefester, vid slåttergillen och vid jul, men eftersom påsken inte varit någon sådan fest så fanns det ingen ölbryggning av ett starkare öl. Det innebär att framtaget av ett särskilt påsköl markerar att synen på påsken förändras.
Godiset är starkt sammankopplat med den moderna påsken, traditionen började smyga sig fram under 1930-talet för att år 1984 fullkomligen explodera.
– Då lösgodisförsäljningen blev tillåten och man kunde börja ösa i påsarna, säger han.
VISSA TRADITIONER INOM påskmaten har utvecklats, men somliga komponenter består. På frågan vad som utgör grunden för det svenska påskbordet svarar Richard:
– Det är sill, snaps, ost, smör och bröd. Det är det svenska festackordet. Det är trumpetsignalen som säger till oss att ”nu är det fest”.
”På 1920-talets slut då vi fick påsköl. Sedan fick vi marsipanpåskkycklingar på 30-talet. Påskmusten kom på 40-talet. Och tillslut togs nöjesförbudet bort år 1969. Så festligheterna har bara ökat.”
RICHARD TELLSTRÖM
måltidsforskare