Projekt på Koster kan bidra till hållbar utveckling
Matavfallsinsamling är tänkt att starta på Koster i höst. Men Helena von Bothmer som driver Kosters Trädgårdar undrar om det är smart att använda fossil energi för att skapa förnybar. Erik Malm, boende på ön, vill istället skapa samarbete med kommunen i jordförädlingstester med hjälp av matavfall.
Jordfabrik Koster är en förstudie om jordförädling som bedrivits ett par år av Erik Malm och Mathilda Muul på deras egen gård på Koster.
– Vi ville odla lokalt och hållbart och jorden på Koster är ganska sandig så vi behövde bra jord, säger Erik Malm.
Konstgödsel brukar importeras från bland annat Ryssland och är dyr, därför frågade paret istället lokala bönder och andra om deras biologiska avfall.
– Den enes avfall är den andras resurs så det vi fick gjorde att pallkragarna på gården mådde bra. Så bra att vi startade ett jordförädlingsprojekt som senare fick stöd av Jordbruksverket, säger Erik Malm.
Jordbruksverkets Leader-metod vill gynna att privata, ideella och offentliga sektorer arbetar tillsammans för att bidra till lokal utveckling, något som stämmer väl med vad Erik Malm och Mathilda Muul vill genomföra på Koster.
Strömstads kommun planerar att starta matavfallsinsamling på Koster och andra öar utan broförbindelse under hösten. Tanken är att samla in matavfallet och packa det i containrar som ska fraktas till Strömstad med kosterfärjan. Sedan ska avfallet fraktas till Borås för biogas- och biogödselproduktion.
Helena von Bothmer som driver Kosters trädgårdar driver egen kompost. Hon tycker det är bra att avfallet storskaligt omvandlas till energi och gödsel, men hon är samtidigt tveksam till om hela den tänkta processen är rätt.
– Kan det verkligen vara smart att så mycket fossil energi ska gå åt för att skapa förnybar energi, undrar hon.
På Strömstads kommuns hemsida menar man dock att ”de vetenskapliga beräkningar som gjorts visar att rötning generellt är ett resurseffektivt sätt att utvinna energi även om man räknar med energin som går åt att transportera matavfallet.”
Helena von Bothmer är medveten om kommunens argument, men hon menar att ett projekt som till exempel Jordfabrik Koster skulle stärka varumärket Koster och minska importen till ön av sådant man kan tillverka själva.
– Många restauranger på ön skulle också gilla detta, för i dag använder de flesta kvarn som maler avfallet som sedan går i avloppet, säger hon.
Erik Malm skulle gärna vilja göra test med att omvandla avfallet till biogödsel men han har ännu inte hunnit planera hur detta skulle kunna ske rent praktiskt. Han har tidigare varit i kontakt med Lars Strandberg, renhållningschef på Strömstads kommun.
– Vi har haft konstruktiva och bra samtal för kommunen är intresserad av en hållbar lösning för Koster, men vi har inte kommit vidare ännu, säger Erik Malm.
När det gäller jordförädling av matavfall finns det inga större tester i Sverige i dag. Erik Malm menar att Koster skulle kunna vara idealiskt för sådana tester.
– Koster skulle kunna verkligen kunna vara en förebild för hållbar utveckling när det gäller frågor som dessa, säger han.
Det finns också mycket som hushållen kan göra själva med sitt matavfall.
– Vi har vår egen bokashi-låda under diskbänken och det fungerar utmärkt, säger han.
Utdelning av kärl och insamling av matavfall är tänkt att starta under hösten på Koster och andra öar som saknar broförbindelse i kommunen.
Strömstads Tidning har sökt Lars Strandberg, renhållningschef, men han har inte återkommit.