Mångkulturell förskola firar in sommaren
Om man mixar Lilla Idas Sommarvisa, somaliska sambos, poängpromenad, norska våfflor med brunost och thailändska vårrullar – vad får man då? Svar: Sommarfest på Strömstierna förskola.
Föräldrar och barn bär in sina matfat till buffébordet. På gräsmattan förbereder barnskötaren Ronja Karlsson och förskolläraren Emma Lassinantti en sångsamling.
Alla som vill har fått ta med en maträtt från sitt lands matkultur och buffébordet uppvisar, förutom det vi redan räknat upp, bland annat också pannkakor, indiska papadambröd, dadelkakor, svensk sill och kinesiska degknyten.
Strömstierna förskola är inte stor. Här går 32 barn, men de representerar ett tiotal olika språk och Ronja Karlsson visar entrédörrens samling av fraser för ”hej” och ”hej då” på språk efter språk, bland annat de kurdiska varianterna kurmanji och sorani, isländska, arabiska, kinesiska och polska.
Hela året har skolan här arbetat mycket medvetet med de många språken och kulturerna.
– Barnen har fått berätta om sitt språk och sitt land, förklarar Ronja Karlsson.
De barn som har samma modersmål talar med varandra på det språket och om personalen inte alltid förstår hjälper de varandra att förklara. Samtidigt leker de tvärs över språkgränserna också och använder svenskan.
– De blir glada när de känner att det är okej att komma från ett annat land. Vi betonar mycket att alla människor har lika värde och arbetar med alla barns behov, förklarar hon vidare.
Även personalen bidrar till en mångfald av språk och kulturer. Ronja själv är svensk-norsk, Emma Lassinantti är uppväxt i Sverige men har rötter på Sri Lanka, Hindav Badra – för dagen i en glittrande grön festdräkt – kommer från Kurdistan, Valentina Spasovska från Makedonien, Rosa Mayo från Colombia och Victoria Rungstedt från Sverige.
Det gör att barnen ofta kan finna en pedagog som talar deras hemspråk, vilket underlättar när de ska uttrycka sig. Det underlättar också kommunikationen med föräldrarna att kunna ta till ett annat språk än svenskan, när den inte räcker till. Och föräldrakontakten är viktig, understryker Ronja.
– Det är en trygghet att få prata sitt eget språk, säger hon.
Men även svenskan är närvarande och det är inga problem att få en förklaring på svenska av Netnapa Jarumoon till fyllningen i hennes vårrullar: kyckling, vitkål, morötter och glasnudlar.
Somaliska sambos och norska våfflor – av traktormodell – tar snabbt slut och vid ett av borden förklarar Ahmed – ursprungligen från Irak – att han tycker festen är en utmärkt idé. Av hans tre barn är det bara det yngsta, Omar – i traditionell arabisk dräkt – som går här. Nu får syskonen uppleva det Omar flitigt brukar berätta om hemma.