Dna-bevisning: Så funkar det
Efter en lagändring kan svensk polis söka efter misstänkta genom att spåra deras släktingar med hjälp av dna. På det sättet kunde en man nyligen gripas, misstänkt för att ha våldtagit en liten flicka 1995.
Ricky Ansell, genetiker vid Nationellt Forensiskt Centrum som gör analyserna, reder ut hur metoden fungerar.
Vilka register använder svensk polis för att göra familjesökningar?
Utredningsregistret och dna-registret, som tillsammans innehåller dna från ungefär 160 000 personer.
I utredningsregistret finns dna från personer som är misstänkta för brott som kan ge fängelsestraff. De tas bort från utredningsregistret när de frias eller döms.
I polisens dna-register finns dna från personer som dömts till annan påföljd än böter, exempelvis fängelse eller skyddstillsyn. Uppgifterna tas i regel bort tio år efter att personen har avtjänat sitt fängelsestraff.
Hur avlägsna släktingar kan hittas vid en familjesökning?
Den metod svensk polis i dag använder är inriktad på att hitta föräldrar, barn och helsyskon till den som avsatt dna-spåret.
Man söker efter profiler som är snarlika dna-spårets. Då kan man få träffar på familjemedlemmar, men även på personer vars dna av en slump råkar likna dna-spåret.
Sannolikhetsberäkning visar hur starkt stödet är för ett förälder-barnsläktskap eller syskonsläktskap för träffkandidaterna. De högst rankade träffkandidaterna redovisas i ett utlåtande.
– Det vi levererar till utredningen är en lista på personer som är tänkbara barn, föräldrar eller helsyskon till den som avsatt dna-spåret. Föräldrar och barn förväntar vi oss inte att missa, vi kan missa ett hel
syskon. Det kan finnas kusiner på listan, men det finns ingen garanti för att vi ska fånga upp kusiner, säger Ricky Ansell.
Vid till exempel tygaffärsmordet i Göteborg fick polisen ett 90-tal namn då man lät analysera dna. Då kan det således finnas så väl helsyskon som föräldrar och barn till den misstänkta, men även mer avlägsna släktingar och helt orelaterade personer.
Om polisen har tur kan en sådan sökning peka rakt in i den miss
tänktas närmaste familj.
Om de har otur kan alla namn på listan vara personer som inte ens är släkt med den misstänkta.
Hur många familjesökningar har svensk polis gjort?
Enligt Ricky Ansell har NFC fått ett tiotal förfrågningar, han kan inte svara på hur många som har blivit klara.
Efter att ha fått förfrågan levererar NFC ett resultat inom en månad.
Hur gör man för att hitta mer avlägsna släktingar med hjälp av dna?
Man gör en släktskapsutredning. Då jämför man många fler delar av dna än vid en familjesökning. Med en släktskapsutredning kan man hitta släktskap som ligger flera generationer bakåt. Träffsäkerheten är större, samtidigt som antalet träffar blir betydligt fler. Genom en släktskapsutredning kan polisen hitta kusiner och sysslingar till en misstänkt gärningsman. I USA har polisen med framgång använt sig av släktskapsutredningar, till exempel kunde Golden Statemördaren gripas efter en sådan.
En släktskapsutredning görs med hjälp av en släktforskningsdatabas, som amerikanska Gedmatch som innehåller runt en miljon dna-profiler.
När börjar svensk polis göra släktskapsutredningar?
De ligger i startgroparna. Ett skarpt försök görs i år. Dna från ett olöst grovt brott ska skickas in till en släktforskningsdatabas.
– Då får vi en lista på personer som anges som släktingar till den som avsatt dna-spåret. Vi får även uppgifter på generationsavstånd, säger Ricky Ansell som inte vill uppge vilket fall det rör sig om.
Om polisen har tur har släktforskare redan gjort släktträd som de kan använda sig av, annars måste polisen själv släktforska för att hitta fram till en möjlig gärningsman.
– Släktskapsutredningar genererar en större mängd kandidater, men mängden jobb växer också. Det ska bli spännande att prova, säger Ricky Ansell.
Kan familje- och släktsökningar leda till att oskyldiga döms?
Nej. Sökningarna är en väg som ska leda polisen till den som avsatt dna-spåret. När polisen hittar en misstänkt jämförs personens dna med dna från brottsplatsen.