Så tänker några Mölndalsbor efter sprängningen i Bosgården
Oro präglar tankarna hos Mölndalsborna efter tisdagens sprängning i Bosgården. Pia Gullberg talar ur hjärtat: – Det är fan inte klokt någonstans.
På onsdagsmorgonen fanns det mängder av krossat glas utanför det hus som exploderade i Bosgården. Fönsterrutor var urblåsta, entrédörren bortsprängd och flera bilar hade skadats.
Ett dygn senare är fönstren ersatta med plywoodskivor, glassplittret är bortstädat och de hårdast drabbade bilarna har flyttats till diverse verkstäder. Arbete pågår med entrédörren men i övrigt är det
lugnt. Det publika intresset för ett exploderat hus har uppenbarligen avtagit. Kraftigt.
– Vi är på plats som trygghetsskapande åtgärd om någon skulle känna sig orolig eller vill lämna tips. Men vi håller oss mer kring centrum där fler rör sig, säger kommunpolisen Niklas Svensson.
Har ni fått in några tips?
– I går var vi vid Stadshuset men det var nästan ingen som kom förbi. Jag och min kollega (Martin Bohlin) fungerade mer som stöd till kommunens tjänsteman i beredskap och socialtjänsten.
På Brogatan möter Mölndals-Posten Balltorpsbon Pia Gullberg. Hon är tydlig i sina tankar kring tisdagens explosion:
– Det är fan inte klokt någonstans. Det är så sjukt och det värsta är att man nästan börjar vänja för det kryper ju allt närmare.
Hörde du smällen?
– Jag gjorde inte det men så fort jag hör något i dag så reagerar jag. Vad var det där? De här händelserna har gjort mig mer vaken och misstänksam.
Brooke Carlson bor i området Trädgården, på andra sidan motorvägen från Bosgården. Hon reagerade kraftigt på explosionen.
– Vi kände smällen där vi bor. Först tänkte jag att det var en bomb, men min man trodde att det var raketer. Då gick vi in på molndalsposten.se och såg direkt att det hade exploderat.
Hur tänkte du då?
– Det var lite scary och jag känner mig faktiskt lite orolig.
Samma känsla har Krokslättsbon Rasmus Lindberg.
– Det är oroväckande såklart och en utveckling som inte är positiv. Vi bor nära Ica Maxi och vi hörde smällen tydligt, inte jättehögt men tydligt.
Makarna Pirjo och Mauno från Balltorp har liknande tankar.
– Jag känner att tillvaron blir mer och mer osäker. Det blir bara mer sprängningar och skjutningar och nu vet man ju inte vad som händer i nästa steg, kommer någon att svara på den här bomben och ge igen, säger Pirjo.