Per välkomnade till skratt på Mölndals stadsmuseum
Kvarnbyn: Han blev aldrig Århundradets Mölndalsbo, däremot blev Per Andersson med egen utställning. Under söndagen på Mölndals stadsmuseum klippte han band, underhöll och det knäpptes åtskilliga selfies.
– Jag är ett riktigt fan och har sett många av hans föreställningar. I mitt jobb som illustratör så ville jag tillföra något som Mölndalsborna tycker om så det blev en illustration på Per helt enkelt, säger Mia Lindahl som jobbar i Kvarnbyn i väntan på att få en illustration signerad.
Nioårige Jean Caux lyckas först få en autograf och efter en stund även en selfie tillsammans med komikern från Balltorp.
– Jag ska ha autografen på min vägg någonstans. Per är min favoritkomiker. Han är tio av tio, säger Jean Caux.
Det är knôkat med folk i den del av Stadsmuseet där utställningen Nyfiken på skratt ska invigas.
– Det kom 160 personer till öppningen. Att det kommer så många på en och samma gång är helt otroligt. Så himla kul, säger museipedagogen Malin Broby.
Efter inledande ord av museichefen Karl Arvidsson tar Per Andersson över mikrofonen och frågar efter sångönskemål. Låten ”De la Gais” ratas, men en annan av hans hits plockas upp – ”Kuk i hatt”.
– Är inte det för tidigt? Det är ju barn här … Och just därför ska vi väl ta den, säger Per, börjar sjunga och får publiken att både tralla och klappa med.
Hans egen version av Frank Sinatraklassikern My way, Maj-Britt, får stående ovationer, kanske inte så konstigt i och med att det bara finns knappa tiotalet stolar i lokalen, innan det är dags för bandklippning.
– Kom in, kom in, uppmanar Per och välkomnar till det utrymme som kallas 45 kvadrat men som enligt informationsskylten rimligen bör vara 45 kubik.
Kent Johansson har känt komikern och mångsysslaren sedan hans första levnadsår i Bifrost.
– Vi var fem, sex familjer som umgicks på 70-talet och som fortfarande gör det. Det har varit väldigt roligt att se hans utveckling, säger han.
Pers gymnasiekompis, ståupparen Martin Johansson, berättar om första mötet med den då elvaårige Per Andersson.
– Min farsa tränade Fässberg. När vi var elva år kom