Nu har trädet i Hedefors sågats ner – plats för nytt liv att gro
Det gamla kastanjeträdet i Hedefors är numera ett minne blott. Under onsdagen var tiden kommen och trädet sågades ner. Men trots det tragiska ödet lever trädet vidare – bara ett stenkast från den ursprungliga platsen.
Hålrummet – eller kanske tomrummet – som den stora kastanjen i Hedefors lämnar efter sig är påfallande. På den plats där det stora lövverket en gång täckt både himmel och husfasader, gapar det tomt.
På andra sidan vägen står Marlene Eriksson och fotar himlen som nu lyser klarblå bakom de röda husväggarna. Hon har bott granne med trädet i närmare 40 år.
– Det är en dramatisk förändring, konstaterar hon.
Men det betyder inte att förändringen är dålig. Tvärtom blev Marlene positivt överraskad när hon kom hem på eftermiddagen i onsdags och upptäckte att trädet var borta.
– Det första jag tänkte var hur ljust det blivit. Hela himlen öppnade upp sig. Det är ju positivt. Människor tycker nog ofta att det är jobbigt med förändringar. Men när det väl är gjort kan man se fördelarna, säger Marlene Eriksson.
Trädet antas ha vuxit på platsen sedan i slutet av 1800-talet. Och under sina drygt 130 år hade det också hunnit bli en omtyckt samlingsplats för lokalborna.
– När jag flyttade hit var det en blomstrande kastanj och det var gungor långt upp i grenverket och barnen gungade och lekte. Vi hade kräftskivor där och kvällarna efter midsommarfirandet tillbringade vi under lövverket. Det var helt fantastiskt, berättade Eva Cintho i en tidigare intervju med Lerums tidning.
Men nu är tiden under kastanjen ett minne blott. Trädet behövde tas ner efter att man konstaterat att det drabbats av kastanjeblödarsjukan.
– Vi tog in fem oberoende arborister och den gemensamma bilden var att trädet var sjukt. Visst hade det kunnat stå kvar ett dött träd där, men eftersom det var sjukt och knappt blommade förra året så kändes det inte rätt. Det var också
av säkerhetsskäl vi valde att ta ner det, säger Tommy Blom, ordförande i samfällighetsföreningen.
Trots att föreningen är trygga i sitt beslut, är det ändå tråkigt att en så viktig symbol för bygden försvinner, säger Tommy Blom.
– Det är så klart tråkigt att trädet försvinner och det finns så mycket minnen kopplat till det här trädet. Det har betytt mycket folk. Jag har själv bott här i 15 år och firat midsommar och andra högtider där. Så det är en speciell plats.
Men förändringen innebär också att det nu finns plats för något nytt att växa fram.
– Det skulle till exempel vara fint med en liten låg fontän på platsen istället, där man kan sitta och samlas runt, säger Marlene Eriksson.
Men exakt vad som kommer att växa fram återstår att se. Frågan ligger på samfällighetsföreningens bord.
– Vi ska se över möjligheterna för vad vi kan göra, så får vi se sedan, säger Tommy Blom.
Och hemma på Marlene Erikssons
bakgård växer en dotterkastanj till det nu döda moderträdet.
– Min dotter grävde upp ett litet skott från den gamla kastanjen och grävde ner på min trädgård. Sedan slog den rot och då flyttade jag den till baksidan. Där står den fortfarande, berättar Marlene Eriksson.
Kanske är det också talande för själva livets cykel.
– Trädet lever vidare, säger hon och ler.
Filippa Eckert
filippa.eckert@stampen.com