Domstol avgör om det blir fortsatt kamerabevakning
Kungälv: Kan man urskilja vem som är vem på pixlad svartvit film? I så fall är Kungälvs kommuns trygghetskameror på bland annat Vita fläcken och Nordmannatorget olagliga och måste tas bort. Det blir en fråga för högsta förvaltningsdomstolen att avgöra.
Kommunens så kallade trygghetskameror sitter uppe vid Nordmannatorget, utanför Kongahälla center, på parkeringen vid Vita fläcken, på Thorildskolan, vid utebadet och Skarpe nord. De flesta kom upp under 2021 och filmar platserna i brottsstävjande och trygghetsskapande syfte. Kommunen menar att kamerorna pixlar (minskar upplösningen och gör det svårare att urskilja) de människor som filmas, samt gör filmen svartvit. Detta för att man inte ska kunna urskilja enskilda individer på filmen.
– Man kan inte se vem som är vem på filmen, men man kan gå tillbaka och titta för att klara upp händelser som har inträffat. Samtidigt har kamerorna ett preventivt och avskräckande syfte. Många tycker att det är otryggt att gå ute på stan på vissa platser, och de siffrorna måste ner, säger kommunalrådet Miguel Odhner (S), som hade trygghetskameror som vallöfte i valet 2018.
Men förra året ingrep Integritetsskyddsmyndigheten (tidigare Datainspektionen) och ville sätta stopp för bevakningen. Myndigheten menar att kommunen utan tillstånd filmar människor som går att urskilja, och att det därmed är att betrakta som personbevakning. Kommunen har överklagat och förlorat även i förvaltningsrätten och kammarrätten, men fått avslag i båda instanserna.
– Kammarrätten anser att man kan särskilja personer med hjälp av att titta på kroppsrörelser. Men vi håller inte med, vi står fast vid vår uppfattning att man inte kan det, säger Miguel Odhner.
Nu har kommunen
överklagat till högsta instans, högsta förvaltningsdomstolen, och hävdar fortfarande att man inte kan urskilja individer på filmen. ”Det går inte heller med säkerhet att urskilja klädsel, längd, hårfärg, frisyr, etnicitet, ålder eller ens könsidentitet på personerna i fråga”, skriver man bland annat.
– Vi ger oss inte. Vi kommer att ta detta till Europadomstolen om vi måste. Samtidigt är det en ny lag på gång som ger kommuner möjlighet att sätta upp kameror utan att söka om lov. Regeringen och riksdagspartierna är överens om det.
Hur ser du på att ni redan har förlorat i tre instanser?
– Det går alltid att hitta något knastertorrt juridiskt skäl till att stoppa något, men vi har inte ändrat uppfattning. Vi driver det så långt vi måste och till dess sitter kamerorna uppe, säger Miguel Odhner.