Fler kvinnor om sina erfarenheter efter bröstcancer

”Jag fick först göra två tårtbitsoperationer men blev till slut tvungen att ta bort hela bröstet. Det var en stor sorg och jag ville inget hellre än att se ut som vanligt igen. Före operationen tyckte jag att det var jättejobbigt att jag inte kunde få en direktrekonstruktion utan var tvungen att vänta eftersom jag skulle strålas. I början var det jobbigt att titta på mig själv.

När jag googlade för att se hur en rekonstruktion skulle kunna se ut hittade jag Plattnormen. Först tyckte jag faktiskt det kändes skrämmande och jobbigt att titta på deras bilder. Det enda jag fått höra från vården var att man skulle göra ett nytt bröst, det var liksom en självklarhet kändes det som. Jag presenterades olika alternativ för rekonstruktion, men ingen sa att man kunde låta det vara som det är. Jag kände bara att jag är så trött på operationer, jag vill aldrig lägga mig under kniven igen. Där var Plattnormen en väldigt viktig faktor – om de här kvinnorna fick lov att vara platta borde jag också kunna vara det och acceptera min kropp.

Det har jag gjort nu, jag ser ut så här och försöker vara stolt över det. Jag hoppas att det kan normaliseras ännu mer. Det finns fortfarande en stark press i samhället om att inte sticka ut, det ska helst inte synas att man varit sjuk känns det som. Man ska så fort som möjligt bli ”hel” och sitt vanliga jag igen.

På mig syns det att jag haft cancer och det var såklart ingenting jag önskade mig. Men jag är väldigt tacksam att bröstet togs bort för annars hade jag kanske inte levt idag.”