Barns bajs ger ny kunskap om tarmen
Halmstad: Josefine Roswall, överläkare vid Hallands sjukhus, har studerat hur tarmbakterier utvecklas hos barn. 471 halländska barn har varit en (skit)viktig del av studien.
” När vi började visste vi inte alls mycket om barns tarmflora. Vi trodde att bajs var bajs och att det var avfall.
Halland: Bajs från 471 halländska barn har varit avgörande i barnläkaren Josefine Roswalls studie om tarmflorans utveckling. Efter flera års analyser av tusentals insamlade avföringsprover har forskarna kunnat dra flera viktiga slutsatser om hur samhället av bakterier i tarmen utvecklas hos barn.
Studien som nu publicerats i en internationell vetenskaplig tidsskift är ett samarbete mellan Hallands sjukhus och Göteborgs universitet.
Den halländska delen av forskningen leds av överläkaren Josefine Roswall som är chef för barn- och ungdomskliniken på Hallands sjukhus.
Studien är en del av Tillväxtprojektet som följer omkring 3 000 halländska barn från födseln med syftet att studera de mekanismer som driver det största hotet mot barn och ungas hälsa, som övervikt och fetma.
– När vi började visste vi inte alls mycket om barns tarmflora. Vi trodde att bajs var bajs och att det var avfall. Det har visat sig att tarmbakterierna samspelar mycket med värden, vi hjälper bakterierna och bakterierna hjälper oss, berättar Josefine Roswall.
I början av 2000-talet visste man väldigt lite om tarmfloran och bakterierna i tarmen. När det blev enklare att kartlägga med hjälp av Dna-teknik kunde man konstatera att vuxna med fetma har en annan tarmflora än vuxna med normalvikt.
Det i kombination med att allt fler barn blev överviktiga fick Josefine Roswall att bli intresserad av att studera utvecklingen av tarmbakterier hos barn.
I forskningen som nu presenteras har 471 barn födda på sjukhuset i Halmstad deltagit. Varje barn har lämnat fem bajsprov under loppet av fem år samt utfört en rad andra prover och undersökningar.
Resultatet visar först och främst att det tar relativt lång tid för barn att utveckla en fullständig tarmflora. Forskarna har också kunnat dra slutsatsen att även om barn födda med kejsarsnitt får en annan uppsättning bakterier i tarmen än vaginalt födda barn kommer de i kapp sina jämnåriga efter ungefär tre till fem år.
Förhoppningen är att resultatet kan ligga till grunden för fortsatt forskning om vad detta innebär längre fram i livet.
– Det finns en succession för hur de olika bakterierna etablerar sig och på vilket sätt. Det kan vi ha som utgångspunkt när vi jämfört en grupp med viss sjuklighet med en grupp utan sjuklighet. Detta är ett viktigt basarbete som kan ligga till grund för ytterligare framtida forskning, konstaterar Josefine Roswall.