Havsörnen är populär och livskraftig
Halland: Nordeuropas största rovfågel har gått från utrotningshotad till livskraftig tack vare de insatser som människan gjort. Den örnmatning som sker ute vid Getterön i Varberg är inte livsnödvändig men hjälper till att öka intresset för havsörnen.
Januarihimlen är grå och regnet hänger i luften när fågelentusiasten Mikael Nord drar pulkan som är lastad med cirka 70 kilo örngott längs vallen vid Getteröns strandängar. För dagen är det benfria styckrester från Lillegården som läggs ut till havsörnarna.
– Det är 70 centimeter högvatten, därför lägger vi det här ute. I vanliga fall brukar vi lägga det längre in, säger han.
Först närmar sig havstrutarna, det är startsignalen för örnarna. Trutarna tappar köttbitar i vattnet som havsörnarna fiskar upp.
Själv är Mikael Nord vegetarian men att hantera den stora mängden rått kött som han gör tycker han ändå känns okej.
– Det känns som att det kommer till nytta, säger han.
Havsörnarna utfodras från november till slutet på februari. Det går åt ungefär 600 kilo örngott i veckan. Förutom från Lillegården får han hämta köttrester från Öströö fårfarm men tillstånd krävs från länsstyrelsen.
Havsörnar kommer till Getterön under den här perioden från hela Sverige, Norge och Finland. Som mest har de haft mellan 30 och 40 örnar samtidigt.
På 1970-talet var havsörnen nära att dö ut. När det var som mest kritiskt fanns bara mellan 50 och 75 par i hela Sverige. Miljögifter som försvagade äggens skal låg till stor del bakom nedgången.
–Här har faktiskt människan gjort något bra och räddat havsörnen, säger Christopher Gullander, guide för örnspaningen på Naturum Getterön.
I dag finns det cirka 800 häckande par. Matningen är inte nödvändig för artens fortsatta överlevnad utan görs till stor del för att locka den majestätiska rovfågeln till fågelreservatet så att allmänheten enklare ska kunna få se den.
Tidningen följde med på lördagens örnspaning som lockade tiotalet intresserade. Christopher Gullander tog med oss till örnarnas värld genom att först berätta lite bakgrundsfakta och därefter leda oss till observationsplatsen för att spana i kikarna.
Havsörnen är Nordeuropas största rovfågel och kan bli upp till två och en halv meter mellan vingspetsarna. Det går att avgöra örnarnas ålder genom att studera deras dräkt och näbb. Ungfåglarna är mörka och de äldre ljusa. Honorna är normalt något större än hanarna. I snitt lever de 15 år men kan i sällsynta fall bli strax över 30 år.
– I dag finns det häckande havsörn i alla Sveriges landskap. 2012 kom den tillbaka till Halland och häckade efter 100 års frånvaro, säger Christopher Gullander.
Två av deltagarna i örnspaningen var nioårige Arvid Rosdal och hans mamma Ida Rosdal från Tollered. De var väldigt nöjda med att få se örnar.
– Jag är väldigt intresserad av fåglar och speciellt örnar, säger Arvid Rosdal.
De har besökt Getterön en gång tidigare men då på sommaren.
– Det är ett väldigt bra ställe och bra att det finns kikare att låna, säger Ida Rosdal.
Sex örnar syntes till den här lördagsförmiddagen. Att följa deras rörelser genom tubkikaren och iaktta samspelet med andra fågelarter var mycket fascinerande.
Under söndagseftermiddagen höll Sture Orrhult och Claes-göran Ahlgren, från föreningen ÖRN-72 en fullsatt föreläsning på Naturum. Föreningen arbetar för en livskraftig örnpopulation i Norden. De berättade om föreningens arbete sedan starten 1972 med örnmatning och ringmärkning bland annat.
– En mild vinter gör att fler örnar överlever. Vid stränga vintrar blir det svårt speciellt för de unga att hitta mat, säger Claes-göran Ahlgren.
Genom åren har de kunnat följa flera individer, vissa har de också gett namn. Hilda är ett sådant exempel som nu uppnått den aktningsvärda havsörnsåldern av 26 år. Ibland möts de av överraskningar när de ska ringmärka. I ett havsörnsbo fanns två havsörnsungar och två ormvråksungar.
– Hur de har kommit dit frågar man sig. De har troligtvis tagits som föda och lagts i boet. Sedan har de lyckats överleva och blivit matade. När man kom tillbaka vid ett senare tillfälle sågs de övningsflyga, säger Sture Orrhult.
” Här har faktiskt människan gjort något bra och räddat havsörnen.
Christopher Gullander