Mindre antibiotika skrivs ut
Förskrivningen av antibiotika har minskat de senaste tio åren, och i synnerhet till barn. Men förbrukningen skulle behöva minska ytterligare för att minimera risken för att medicinen blir overksam.
Under tioårsperioden 2007–2017 sjönk förskrivningarna av antibiotika med 23 procent sett till hela befolkningen, och till barn med hela 43 procent, rapporterar nyhetsbyrån Sirén.
Förklaringen är ett långvarigt arbete för att minska konsumtionen, inte minst bland barnen som ju ofta drabbas av infektioner och därför stått för en stor del av antibiotikaanvändningen.
– Det har successivt skett en förändring till att inte skriva ut antibiotika när den är onödig. Kroppen är många gånger bra på att läka själv, och mot exempelvis de luftvägsinfektioner som orsakas av virus hjälper antibiotika inte alls, säger enhetschef Malin Grape vid Folkhälsomyndigheten.
Målet är att komma ned till 250 recept per 1000 invånare och år i öppenvården. Siffran gäller alla åldrar sammantaget. De mest sårbara – de allra yngsta och de allra äldsta – drar av naturliga skäl upp snittet. Till målet är det ännu en bit kvar: den senaste tolvmånadersperioden låg förskrivningen i genomsnitt på 299 recept per 1 000 invånare. Men benägenheten att skriva ut antibiotika varierar över landet. Medan Västerbotten ligger på 243 förskrivningar är motsvarande antalet för Gotland på 345. – Skillnaderna kan inte förklaras med att befolkningen i olika regioner är så olika mycket sjuka. Det måste finnas strukturella skäl, som tillgång till sjukvård och behandlingstraditioner, säger Grape.