Fler nyårslöften för knoppen än kroppen
Nyårslöften
Champagnen i glaset är slut, fyrverkerierna har tystnat och nyårslöftenas glans börjar falna. Frågan är varför vi avlägger dessa löften och hur vi bäst gör för att hålla dem?
Börja träna, sluta röka, gå ned i vikt, sluta äta godis, satsa mer på jobbet. Ja, det är några av de klassiska nyårslöften som vi brukar ge.
Slutet på det gamla och början på det nya året är för många en tid av reflektion och funderingar på vad som varit bra och vad som faktiskt skulle kunna bli ännu bättre.
Det är lätt att tro att det här är en tradition som funnits i alla tider, men när folklivsforskaren Bengt Af Klintberg undersökte saken för några år sedan kunde han egentligen inte finna belägg för att seden funnits i Sverige särskilt länge. De första skriverierna om nyårslöften, eller något som åtminstone liknade det, verkade dyka upp någon gång kring 1920, sedan förekom det vid enstaka tillfällen de närmaste decennierna. Men inte förrän någon gång i slutet på 40-talet kunde man läsa om de första riktiga nyårslöftena.
ENLIGT PER CARLBRING, professor i psykologi vid Stockholms universitet, avger ungefär 20 procent av kvinnorna och 13 procent av männen nyårslöften. Vad man lovar beror förstås en del på vilken tid vi lever i. Men trots att en så stor del av befolkningen i Sverige faktiskt avger nyårslöften finns nästan ingen forskning alls på området. Men det ska det bli ändring på. Just nu arbetar Per Carlbring och hans kolleger med en undersökning som handlar just om nyårslöften, vad de handlar om, hur de efterlevs och vad som krävs för att man ska hålla dem.
– Jag hörde vid ett tillfälle någon som lite skämtsamt sade att vi avger nyårslöften för att bli snyggare nakna, skojar Per Carlbring.
– Vi lovar kanske att gå ned i vikt eller att börja träna till exempel.
Men i dag börjar man se tendenser till att nyårslöftena byter karaktär. Lite slarvigt, eller skämtsamt om man hellre vill, skulle man kunna säga att de gått från att handla om kropp till att ha fokus på knopp.
– I dag är det många som lovar att satsa mer tid på familjen, eller att ge sig själv tid att faktiskt läsa en bok till exempel. Man skulle kunna säga att man gått ifrån att lämna fysiska till att lämna mentala nyårslöften.
ETT ANNAT TECKEN i tiden är det faktum att det finns de som lovar sig själva att bli bättre på att lägga undan telefonen när de umgås med barn eller vänner.
Men när löftet väl är lagt dyker nästa fas upp. Det gäller ju att hålla
”Jag hörde vid ett tillfälle någon som lite skämtsamt sade att vi avger nyårslöften för att bli snyggare nakna.”
PER CARLBRING
* Forskningsprojektet om nyårslöften som just nu pågår vid Stockholms universitet kommer att pågå under året. De som deltar har fått lämna in sina nyårslöften redan nu. * De kommer sedan att på olika vis följas upp under året som kommer. Dels via tips om hur de ska göra för att orka hålla i sina löften. * Men man kommer också att undersöka hur många som klarar att hålla sina löften och om det finns något speciellt i hur de löftena utformats till exempel. i och hålla ut. Exakt vad som krävs för att man faktiskt ska orka hela vägen vet forskarna inte ännu, det är ju en av de saker de hoppas upptäcka på vägen. Men några generella råd vågar han sig ändå på.
FORSKARNA TROR ATT det är viktigt att ha konkreta mätbara mål. Att bara äta godis och kakor på lördag, söndag är tydligare och därmed lättare att hålla i än att äta mer hälsosamt till exempel. En annan viktig faktor handlar förmodligen om att våga vara tydlig och sätta upp delmål hela vägen.
– Det är lättare att få del av den stora belöningen om man får en klapp på axeln längs vägen, säger Per Carlbring.
Dessutom vill han uppmana alla att inte se ett litet avsteg som ett misslyckande utan snarare som en del i processen mot en varaktig beteendeförändring.