Lång väntan på strategi

Först nästa vecka presenterar regeringen den nationella livsmedelsstrategin, som skulle ha varit färdig redan i början på förra sommaren. På måndagen basunerade lantbruksminister Sven-erik Bucht (S) ut att strategin var klar och det fanns en bred politisk enighet bakom.

Svinnet uppskattas kunna mätta jordens hungrande befolkning fyra gånger om.

SANT ÄR ATT regeringspartierna, alliansen och Vänstern är överens om de tre långsikta målen. Och det är särskilt viktigt med en bred politisk samsyn i den här frågan. Men det finns inga exakta mått på hur och vad målen innebär för den framtida strategin som ska gälla fram till 2030.

Varför är det här så angeläget då? Jo, ingen kan väl ha undgått att landets mjölkbönder har bekymmer liksom de svenska grisbönderna som konkurrerar med antibiotikastint och billigare danskt fläskkött. Självförsörjningsgraden av svenska livsmedel har rasat och gör oss utsatta i krislägen. Det behöver inte handla om krig och konflikter utan det kan lika gärna orsakas av bränslebrist eller långvariga strömavbrott.

Livsmedelsstrategin handlar i och för sig mer om produktionsvillkoren, men syftar också till att öka graden av självförsörjning och minska sårbarheten i hela livsmedelskedjan.

Av stor betydelse för om vi kan försörja oss själva är att importen av livsmedel har fördubblats de senast tio åren. 2013 uppgick den till 119 miljarder kronor.

De tre målen partierna är överens handlar om regler och villkor, konsument och marknad samt kunskap och innovation. Där sägs att ändamålsenliga skatter och avgifter, regelförenklingar, administrativa lättnader ska stärka konkurrensen och lönsamheten. Som tur är säger landsbygdsministern Sven-erik Bucht att den viktiga svenska djurskyddslagstiftningen ska gälla även i fortsättningen, fast han kallar den ”djurvälfärden”.

För konsument och marknad är målet att förtroendet ska öka för livsmedlen, med medvetna

SLUTLIGEN HAR VI frågan matsvinnet, där redan producerad och levererad mat helt enkelt kasseras trots att den är fullt ätbar. Fixeringen vid bäst-före-datum måste brytas med ökad kunskap. Långsamt vänds nu blickarna mot detta ohållbara slöseri. I ett globalt perspektiv är det inte rimligt att en tredjedel av världens mat slängs eller går förlorad, enligt FN:S livsmedelsoch jordbruksorganisation FAO. Svinnet uppskattas kunna mätta jordens hungrande befolkning fyra gånger om.