Svårt rädda hotade arter när anslagen kapas
Mer skyddsvärd skog som huggs ner – och svårare att rädda hotade djur och växter. Att regeringen drastiskt minskat anslagen för värdefull natur kan få stora effekter på sikt.
Sverige är långtifrån att nå de flesta av våra 16 miljömål. När det gäller mål som rör den biologiska mångfalden, ”ett rikt växt och djurliv” och ”levande skogar”, går utvecklingen till och med bakåt enligt Naturvårdsverkets färska utvärdering. ”Kraftfulla insatser krävs”, skriver myndigheten.
Samtidigt finns mindre utrymme än på länge att göra något åt saken, eftersom regeringen kraftigt skurit ner miljöanslagen, framför allt posterna för värdefull natur.
Det väckte skarp kritik när budgeten presenterades i höstas. Men nu står det klart hur neddragningen påverkar i detalj, då Naturvårdsverket fått sitt regleringsbrev där regeringen anger hur man ska arbeta och med vilka summor.
Enligt Claes Svedlindh, chef för naturavdelningen, handlar det om ”en drastisk förändring” föråtgärder och skydd av värdefull natur.
– Jag kan konstatera att vi verkligen tappar fart i arbetet att nå de ambitiösa mål som finns kring biologisk mångfald och friluftsliv, säger han.
Bland annat påverkas möjligheterna att bevara värdefull skog. Anslaget för att ersätta markägare som vill låta skyddsvärd skog stå kvar i stället för att hugga ner den minskar med 30 procent. Till 2025 ser det ut att minska än mer.
Det intresse länsstyrelserna märkt bland skogsägarna att skydda sin skog är många gånger större än den tilldelade budgeten, enligt Claes Svedlindh. Inte minst gäller det fjällnära skog.
– Det gör att många får vänta på pengarna vilket kan leda till att fler avverkar skyddsvärd skog.
Dessutom halveras nästan budgeten för åtgärder för hotade arter. Fjällräv och brunkulla är exempel på arter som riskerar att dö ut.
Många hotade arter är beroende av aktiv skötsel av deras livsmiljöer, exempelvis slåtterängar, en av våra mest artrika miljöer som ofta finns i naturskyddade områden. Här trivs alltifrån hotade fjärilar som blåvingar och andra pollinerande insekter till en mängd örter.
För att hindra att ängarna växer igen måste de slås med lie eller maskinellt varje år. Men även budgeten för skötselåtgärder samt anläggningar för besökare i naturreservat, minskar rejält, från nära en miljard till 400 miljoner.