Brasiliens eget Floydfall väcker ilska över rasism
I skuggan av Brasiliens coronakaos pågår en annan kris. I samband med mordet på den svarte mannen George Floyd i USA väcktes Brasiliens anti-rasistiska rörelse till liv. Människor i tusental har gått ut på gatorna i protest mot landets egna fall av dödligt polisvåld mot svarta – och vitas ignorans.
14-årige João Pedro Matos Pinto drömde om att bli fotbollsproffs, som så många av hans jämnåriga i Rio de Janeiros fattiga kåkstäder, favelor. En dag i maj satt han i sitt hem. Coronapandemin gjorde att människor var tvungna att hålla sig hemma, men det gällde inte den brasilianska drogpolisen som är känd för sina våldsamma metoder. Poliserna stormade in i tonåringens bostad, i jakt på en drogförsäljare, och avlossade närmare 70 skott. Något av skotten dödade honom. Tonåringens död rörde upp ilska bland Brasiliens svarta, som utgör en stor majoritet av de som dödas i landets många polisskjutningar. I Rio de Janeiro är det som allra värst. Förra året sköt polisen ihjäl 1 814 personer där. Tre fjärdedelar av dem var svarta, enligt stadens egna siffror.
– Polisvåldet i Brasilien är värre än det i USA, säger Allyne Andrade E Silva, jurist, människorättsaktivist och ledare för organisationen Fund Brasil i Rio de Janeiro.
– Var 23:e minut dödas en unga svart man i Brasilien. Medan jag har pratat med dig har en dödats.
Brasiliansk polis dödar omkring 20 gånger fler svarta än sina amerikanska kollegor, enligt uppgifter från BBC Mundo.
Men det var inte förrän när George Floyd en vecka senare dog i ett polisingripande i Minneapolis i USA som protesterna satte i gång på allvar i Brasilien. Brutaliteten slog an något hos alla de som tröttnat på rasism och vitas tystnad. Människor gick ut i tusentals för att protestera. De trotsade coronarestriktioner på Rio de Janeiros gator, men även i São Paulo och andra brasilianska städer.
Av Brasiliens befolkning identifierar sig ungefär 55 procent som svarta. Det är världens näst största svarta befolkning efter Nigeria. Landet har problem med rasism och ojämlikhet som går långt tillbaka. Rörelsen för svartas rättigheter och mot polisvåld har djupa rötter, även om det är först under senare år som den samlat sig och identifierat sig med Black lives matter (BLM).
– För oss spelar det ingen roll om vi kämpar för svartas rättigheter i Brasilien eller någon annanstans – det är samma kamp, säger Allyne Andrade E Silva.
Strax efter João Pedro Matos Pintos död uppmärksammandes ytterligare ett dödsfall. Femårige Miguel Otávio Santana da Silva dog när han föll från högsta våningen på ett hus, dit han skickats i en varuhiss av den vita arbetsgivare för vilken hans mamma jobbade som hemhjälp.
Dödsfallet eldade på protesterna ytterligare. Femåringens död satte på ett smärtsamt vis ljuset på de stora klyftorna mellan svarta och vita i Brasilien, vid sidan av polisvåldet.
För mer än ett decennium sedan införde landet kvotering av svarta till universitet och tjänster i offentlig sektor. Ändå kvarstår stora problem.
Och sedan högerpopulisten Bolsonaro tog över 2019 har landet snarare polariserats än mer.