Högt tonläge och jämnt skägg då Polen gick till val
En sak är säker: Polens nästa president blir en 48-årig man med doktorsexamen. I går röstade polackerna om huruvida han ska heta Andrzej Duda eller Rafal Trzaskowski. Valet är också ett riktningsval: fortsatt nationalkonservatism med fokus på kärnfamiljen – eller närmande till EU och återupprättande av rättsstaten.
Många bedömare ser söndagens andra presidentvalsomgång som det viktigaste valet sedan det banbrytande parlamentsvalet 1989, som ofta betraktas som en startpunkt för kommunismens fall. De höga insatserna har motsvarats av ett högt tonläge. Den liberala dagstidningen Gazeta Wyborcza talade om ett val mellan ”hopp och katastrof”, som kommer att få efterverkningar i generationer framöver. ”Slaget om Polen”, basunerade tabloiden Super Express å sin sida ut i en rubrik.
En viktig konfliktlinje handlar om utrikespolitiken, som tillhör presidentens ansvarsområden. Duda, som står nära det nationalkonservativa regeringspartiet Lag och rättvisa (PIS), orienterar sig mot Washington och Nato, medan Europavännen Trzaskowski från liberalkonservativa Medborgarplattformen (PO) vill förbättra Polens stukade relation till EU och väcka liv i den så kallade Weimartriangeln, en informell samtalspakt med Tyskland och Frankrike.
– Dudas samarbete med Trump innebär att vi kan lita på stöd från USA när det gäller försvaret, säger byggarbetaren Wojciech, efter att ha lagt sin röst i en vallokal i Warszawa, till nyhetsbyrån AFP.
Vid lunchtid låg valdeltagandet på strax under 25 procent, det vill säga något högre än vid samma tid under första valomgången.
Pensionären Danuta Lutecka har lagt sin röst på Trzaskowski.
– Det är viktigt med ett lugnt och fint samarbete med våra europeiska partner, säger hon till AFP, och tillägger att hon vill se mindre hat och splittring polacker emellan.
Polen är en parlamentarisk demokrati och presidenten har främst en ceremoniell roll, dock med några viktiga undantag.
Utöver utrikespolitiken kan hen bland annat lägga in sitt veto mot lagar, vilket, om utmanaren Trzaskowski vinner, kraftigt skulle beskära manöverutrymmet för Pis-regeringen, som i Duda haft en lojal president.
Politiskt står Duda för en fortsatt nationalkonservativ kurs. Under hans första mandatperiod har PIS infört ett generöst barnbidrag, samt sänkt pensionsåldern.
Samtidigt har regeringen drivit igenom omstridda förändringar av domstolsväsendet, som beskrivits som en nedmontering av rättsstaten och har fått EU att inleda ett rättsligt förfarande mot Warszawa.
Trzaskowski, som är borgmästare i huvudstaden, vill i stället ta Polen tillbaka in i Eu-värmen. Han har profilerat sig som en liberal, hbtq-vänlig kandidat som vill ena landet efter Dudas presidentskap, som han beskriver som splittrande.
Den tidigare polske fackföreningsledaren och presidenten Lech Walesa, som fortfarande är en viktig röst i den polska debatten, stödjer den Eu-vänliga linjen.
– EU måste ställa krav på Polen. Antingen följer ni EU:S regler, eller så får ni lämna unionen, säger han i en intervju med Ekot.