Ordet är fritt: ”En lag ska inte ha ’tänder’ gentemot någon som inte gjort något olagligt.”
på Dana Pourkomeylians svar på ”Vi har en terrorlagstiftning i Sverige” (25/2). Terrorism. I svaret på min replik är ledarskribenten tydlig om principen att lagar inte ska gälla retroaktivt men så var det inte i ledaren 19/2. ”I Sverige finns det just nu inget vi kan göra åt saken. Lagen är vad den är, och den fungerar inte retroaktivt.”
Insinuationen att det hade varit bättre med en retroaktiv terrorlagstiftning är uppenbar även för ett gott öga.
Påståendet; “Hela syftet med ledaren är att belysa att det inte finns någon lagstiftning som kan lagföra de svenskar som har begått terrorhandlingar, eftersom det inte går att samla bevisning” är ett försök till efterhandskonstruktion av innebörden i ledaren. JK:S uttalande handlar om problemet att bevisa syftet med en så kallad terrorresa. Inget i ledaren belyser problem att bevisa beskrivna terrorhandlingar.
Detta påstående är också märkligt eftersom det antyder att det borde finnas en lagstiftning som kan lagföra svenskar som antas ha begått terrorhandlingar även om det saknas bevisning. Det påstås att lagen är tandlös mot dem som har begått brott och även dem som inte gjort det. Jag menar att den inte är det gentemot dem som begår terrorhandlingar men brotten ska först bevisas innan någon misstänkt kan dömas! En självklar princip! Att en lag inte ska ha “tänder” gentemot någon som inte gjort något olagligt borde ju också vara självklart.
Mina iakttagelser och invändningar beror inte på påstådda halmgubbar utan på att jag noga läst såväl HN:S ledare samt svaret på mitt svar! Jag är mer bekymrad nu än 19/2. Glenn Wahle
Svar
från ledarredaktionen.
Hej igen. Dina påståenden är nu på gränsen till oförskämda. För det första: att i ledaren 19/2 skriva att ”lagen inte fungerar retroaktivt” var, återigen, ingen värdering huruvida den borde vara det, utan ett konstaterande att det inget går att göra på grund utav det. Den lagstiftning som finns om terrorresor går inte att applicera på de återvändande eftersom de reste innan lagstiftningen antogs.
För det andra: när din ena tolkning blir dementerad så gör du istället en ny, att jag vill straffa oskyldiga människor – vilket är en högst allvarlig anklagelse. En lagstiftning ska absolut ha tänder, tänder i den mening att den ska kunna lagföra de som begått brott. Denna lagstiftning har inte det, inte ens mot de som reste efter 2016, av det naturliga skälet då det inte går att säkra bevisning på plats. Det är ett gapande hål i lagstiftningen som gör den oanvändbar mot de som faktiskt åkt ner till IS i syfte att begå terrorhandlingar, vilket också står svart på vitt mitt svar: ” ...hela syftet med ledaren är att belysa att det inte finns någon lagstiftning som kan lagföra de svenska som BEGÅTT terrorhandlingar”. Det är ingen ”efterhandskonstruktion”, det är så lagen är uppbyggd och dess logiska konsekvenser. Hur du får denna mening att handla om att lagföra oskyldiga människor och döma utan bevisning är bara ytterligare ett exempel hur du slår knut på dig kampen mot väderkvarnar.
Jag föreslår att du i fortsättningen tänker några steg längre innan du kastar dig över tangentbordet och riktar sådana allvarliga anklagelser. Dana Pourkomeylian ledarskribent