Forskare: Mer våld i högerextrema miljöer i Sverige
Sverige: Mindre struktur – men mer våld. Så summerar forskaren Christer Mattsson utvecklingen inom Sveriges högerextrema miljöer, efter att flera uppmärksammade dåd utförts de senaste veckorna. – Det liknar 90-talet, och det var väldigt våldsamt, säger han.
Under de senaste veckorna har flera högerextremistiska aktioner och dåd uppmärksammats i medierna. I mitten av april gick svartklädda, maskerade män till anfall mot en bosättning för EU-migranter utanför Stockholm, och enligt Dagens ETC tog Nordiska Motståndsrörelsen, NMR, på sig vandaliseringen i efterhand.
En dryg vecka senare, i Gubbängen i Stockholm, gick en handfull personer till attack mot ett antifascistiskt möte som anordnats av Vänsterpartiet och Miljöpartiet. De maskerade gärningsmännen vandaliserade då lokalen, kastade in en eller flera rökbomber och misshandlade mötesdeltagare. Gärningsmännen lämnade sedan platsen och har ännu inte identifierats, men både Vänsterpartiet och tidningen Expo, som också hade medarbetare på plats, beskrev männen som nazister.
På torsdagen kopplades ytterligare ett misstänkt dåd till den högerextrema miljön. Ett café i Orhem i södra Stockholm fattade eld natten mot första maj, och enligt Aftonbladets uppgifter misstänker polisen att det finns ett högerextremt motiv bakom branden. Dagens ETC rapporterar i sin tur att caféets ägare är en känd antirasistisk och antifascistisk aktivist.
Christer Mattsson är verksam vid Göteborgs universitet och har i flera år forskat kring Sveriges högerextrema och nynazistiska rörelser, och enligt honom har man kunnat skönja en beteendeförändring.
– Jag tycker att man kan säga så här: De har varit mindre aktiva men mer våldsamma, säger Mattsson, och kopplar förändringen till vad han kallar för en ”kollaps” inom NMR.
– De var den stora samlande kraften på den yttersta högerkanten och hade en god förmåga att driva rörelsen i en viss riktning, som var mer återhållsam. Nu ser vi att en del som tidigare har varit aktiva har lämnat, och att det uppstått ett vakuum som delvis fylls med våld.
Efter kollapsen gick rörelsen i en mer subkulturell riktning. Vad som tidigare varit organisationer med struktur – någonting som ”höll ihop det hela” – har i dag blivit mer flytande.
– Det är lösa grupperingar där man inte behöver ta ställning till om man är medlem eller inte på samma sätt. Man närvarar som man vill och när man vill. På det sättet liknar det 90-talet, och det var väldigt våldsamt.
Ens geografiska hemvist har fortsatt stor betydelse för huruvida man engagerar sig i högerextremism eller inte, säger Mattsson. Däremot har sociala mediers framväxt skyndat på den nyss nämnda, subkulturella utvecklingen.
– Det har haft en väldigt stor betydelse. Nu kan vi för första gången verkligen prata om online-radikalisering, säger han.
Han förklarar skillnaden mot förr med ett egenpåhittat begrepp: kanelbullenazism. De som tidigare ingick i rörelsen och var bosatta nära varandra kunde umgås – kanske över en fika – och slapp på så sätt leva ett dubbelliv.
– Men de allra flesta bodde ju på olika platser, och väldigt många kunde inte berätta att de var aktiva i NMR. De var tvungna att ha olika liv, men nu har vi sociala medier som möjliggör ett högerextremt liv online som man med enkelhet kan hålla borta från sitt riktiga.
En annan effekt av sociala medier är att sympatisörer inte längre måste sympatisera med allt, utan i stället kan välja och vraka mellan vilka delar man vill ha.
– Det (sociala medier) ger individen en större agens att skräddarsy sin egen fascism, säger Mattsson.