Mycket luft i regeringens miljardbudget
Regeringen säger sig satsa miljarder på arbetsmarknadsåtgärder, utbildning och på välfärden. Men mycket kommer att bli luft – i högkonjunkturens Sverige saknas resurser att sätta sprätt på alla pengar.
I fjol fick staten runt 20 miljarder kronor över, jämfört med vad som budgeterades för. Och prognoserna pekar på att det blir i samma storleksordning även i år, enligt Ann-Sofie Öberg, tillförordnad avdelningschef på Ekonomistyrningsverket (ESV).
Exempelvis väntas Arbetsförmedlingen få ungefär fem miljarder kronor över av de pengar som regeringen skjutit till för 2017, enligt myndighetens egen bedömning. Omkring en miljard rör mindre akassa och aktivitetsersättning till följd av lägre arbetslöshet. Men ungefär fyra miljarder kronor handlar om att Arbetsförmedlingen inte lyckas få fart på alla de program, utbildningssatsningar och lönebidrag som regeringen vill att myndigheten ska bedriva. Ungefär likadant såg det ut 2016. FÖR NÄSTA ÅR visar regeringen upp stora budgetsatsningar på bland annat utbildning och välfärden. Men det kan visa sig vara önsketänkande – ett sätt att visa på handlingskraft.
Redan för innevarande år ser det exempelvis ut som om utbildningsbudgeten inte kommer att gå åt, enligt AnnSofie Öberg.
– Och med ytterligare satsningar finns en risk att man ■ Höjt barnbidrag: 4,5 miljarder kronor (mdr).
■ Sänkt pensionärsskatt: 4,4 mdr.
■ Höjda försvarsanslag: 2,7 mdr.
■ Höjda polisanslag: 2 mdr.
■ Bättre villkor för vårdpersonal: 2 mdr
■ Stöd för företag som anställer för första gången: 1,8 mdr. ■ Statligt stöd för jämlik skola: 1,6 mdr.
■ Avdragsrätt för fackavgift: 1,3 mdr.
■ Stöd till förlossningsvården: 1 mdr.
■ Patientmiljard för bättre tillgänglighet i vården: 1 mdr. inte får ut det man vill fullt ut, säger hon.
Finansminister Magdalena Andersson (S) pekar på att en del pengar kommer tillbaka som en följd av att ekonomin går bättre, exempelvis att arbetslösheten blir lägre. HON TROR INTE 2018 års reformsatsningar kommer att gå tillbaka till statskassan i någon större utsträckning.
– Här ska vi naturligtvis jobba allt vi kan för att de pengar vi har avsatt också ska komma ut i verksamheterna på det sätt som är avsett, säger Andersson.
När en myndighet inte gör av de pengar den fått tilldelat från staten betalas i regel den övergripande delen tillbaka till staten. Sen kan regeringen välja att skjuta till samma pengar till myndigheten igen och kalla det en ny ”satsning”.
En avgörande orsak till att pengarna inte går åt är de allt trängre flaskhalsarna i ekonomin – högkonjunkturen skapar brist på personal – vilket ökar risken för att regeringens satsningar i ännu större utsträckning inte kommer till stånd, enligt Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea.
Unionens chefsekonom Katarina Lundahl håller med:
– Det kan säkert bli så att satsningarna inte blir så stora som regeringen säger. Det är ingen osannolik gissning, säger hon.
Hon pekar på att all möjlig statistik visar att bristen på personal tilltar ordentligt. Det är svårt för offentliga arbetsgivare att hitta kompetens, ett område där mycket av regeringens välfärdssatsningar ligger.
– Ur det perspektivet är det dålig tajming att lägga de här satsningarna nu, säger Katarina Lundahl. KOMMUNSEKTORN HAR redan problem att hitta personal med dyra konsultlösningar, exempelvis stafettläkare och liknande upplägg för sjuksköterskor och andra personalgrupper, som följd. Detta lär tillta.
– Det blir dyrare och i vissa fall kommer arbetsgivarna inte hitta personal alls, säger Katarina Lundahl.
Inte heller statliga Konjunkturinstitutet tror att satsningar når ut som regeringen hoppas på, det gäller bland annat nedgången i arbetslösheten. Dessutom tror KI att effekterna av åtgärderna kan dröja längre än den bild regeringen har.
– Man ska ju hitta nya lärare och en organisation för det. När vi räknar på det så är effekterna osäkra, säger Ylva Hedén Westerdahl.