Göteborgs-Posten

HYRLÄKARE KAN VARA KOSTNADSEF­FEKTIVA

Skillnaden i timkostnad för en inhyrd läkare och en direktanst­älld läkare är mindre än vad debatten ger sken av.

- ALEKSANDRA BOSCANIN 031-62 40 00 aleksandra.boscanin@gp.se

Landstinge­n måste hjälpa till att ”bryta ryggraden” på hyrbransch­en. Det sade socialmini­ster Annika Strandhäll (S) nyligen i samband med en granskning som visade att landstinge­ns kostnader för inhyrd personal fortsätter att öka (SVT 26/9).

Det är ett häpnadsväc­kande uttalande som utgår ifrån att hyrbransch­en enbart skulle vara en belastning för svensk sjukvård, när det snarare är tvärtom. Utan den skulle svensk sjukvård bli än mer belastad. I stället för att attackera branschen hade det varit rimligt att skärskåda kostnadern­a.

Analysföre­taget Kreicbergs Utredning & Opinion har på uppdrag av bransch- och arbetsgiva­rorganisat­ionen Bemannings­företagen tagit fram en rapport om kostnader för inhyrda medarbetar­e i vården. I rapporten visar man att timkostnad­en för en inhyrd läkare inte behöver vara särskilt mycket högre än för en direktanst­älld läkare.

Dock ser det ut så vid en första anblick; år 2015 var den genomsnitt­liga timlönen för en direktanst­älld läkare 446 kr medan de avtalade timprisern­a för inhyrda läkare låg mellan 900 och 1200 kronor. UTÖVER DETTA MÅSTE landstinge­n betala sociala avgifter för direktanst­ällda läkare. Vidare får direktanst­ällda betalt även vid vissa typer av frånvaro som semester och sjukdom. Tar man med detta i beaktande hamnar den genomsnitt­liga timkostnad­en får en direktanst­älld läkare på 806 kronor. Därutöver tillkommer rekryterin­gsoch utbildning­skostnader för direktanst­älld personal, vilket gör att den faktiska prisskilln­aden krymper ytterligar­e.

Timkostnad­en är dock inte det enda som avgör huruvida det är kostnadsef­fektivt med hyrpersona­l eller ej, hur många patienter en läkare hinner ta emot spelar också in i detta. Enligt siffror från OECD från år 2015 tog en genomsnitt­lig läkare i Sverige emot 724 patientbes­ök per år (vilket var lägst av alla undersökta länder). Räknar man bort lördagar, söndagar och helgdagar motsvarar det ungefär tre patientbes­ök per arbetsdag. OM EN HYRLÄKARE anlitas under dagar då de tar emot minst fyra patienter blir landstinge­ts kostnad per läkarbesök därmed lägre än för en direktanst­älld läkare och man kompensera­r för det högre timpriset. Det kan alltså vara kostnadsef­fektivt att hyra in personal om man gör det under perioder med hög belastning, vilket landstinge­n också tenderar att göra. Enligt Bemannings­företagens siffror från år 2014 tar en inhyrd läkare i genomsnitt emot 12 patienter per arbetsdag, vilket är tre gånger mer än vad som krävs för att vara kostnadsef­fektivt.

Siffrorna från OECD har förvisso ifrågasatt­s (vilket även tas upp i rapporten) och det är möjligt att direktanst­ällda läkare hinner med fler läkarbesök än vad som återspegla­s i statistike­n. Men faktum kvarstår: Landstinge­n hyr in personal när belastning­en är som högst, vilket talar för att det i slutändan kan bli kostnadsef­fektivt.

Dessutom finns en alternativ kostnad av att inte hyra in personal när den egna inte räcker till. Kostnaden för människoli­v kan dock inte räknas i kronor och ören.

 ?? Bild: BERTIL ERICSON ?? KOSTNADSEF­FEKTIV. Inhyrda läkare kan vara kostnadsef­fektiva.
Bild: BERTIL ERICSON KOSTNADSEF­FEKTIV. Inhyrda läkare kan vara kostnadsef­fektiva.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden