Kommuner måste prioritera efter hårt tryck på testning

En kraftigt ökad efterfrågan på test för covid-19 har gjort att alla prover inte hinner analyseras, och kommunerna har fått direktiv om att dra ner på testningen. Nu prioriteras vissa grupper och man måste uppvisa tydliga symtom för att få testas.

Efterfrågan på att testa sig för covid-19 har skjutit i höjden i takt med att smittspridningen på nytt förvärrats. Men kapaciteten för hur många tester man hinner analysera är nådd, och nu kan patienter med symtom men som inte tillhör en prioriterad grupp få vänta på att testas.

– Det är ett ofantligt tryck på primärvården, säger Uddevallas primärvårdschef Mats Dahl.

När den fruktade andra vågen av coronapandemin slog till på allvar blev efterfrågan på att testa sig snabbt ohanterlig, och Västra Götalands regionen planera ratt ta hjälp av utländska labb i Tyskland och

Dan markför att öka analyskapaciteten med 20000 prover i veckan, från drygt 25 000 till 45 000 prover.

Under tiden har regionen vädjat till kommunerna om att dra ner på testningen med upp till 25 procent, för att kunna hålla nere svarstiderna och därmed även hålla uppe tillförlitligheten i testerna. Men det har varit lättare sagt än gjort, samtidigt som vårdcentralerna anstormats av personer med symtom, säger Mats Dahl, som är primärvårdschef i Uddevalla.

– Det vi blev tillsagda i förra veckan om att minska provtagningen gäller fortfarande. Vi ska minska med 25 procent per ställe men det är inte så lätt, och om det blivit 15 eller 25 procent är dessutom svårt att säga.

Det råder ingen

brist på tester, utan skälet till den minskade provtagningen är att proverna inte hinner analyseras, enligt Mats Dahl.

– Det beror på regionalt styrda nivåer med analyskapaciteten, och där har vi ju slagit i taket i Västra Götaland.

För att minska testningen har man enligt Mats Dahl blivit ännu noggrannare med att enbart testa personer som verkligen har symtom.

– Det finns en del som vill testa sig ändå, men vi har olika prioritetsgrupper och man måste ha påtagliga symtom.

Dessutom prioriteras hälso- och sjukvårdspersonal och personer i andra samhällsviktiga funktioner, och även familj till någon som testats positivt.

Tillhör man inte

en prioriterad grupp kan man få vänta på att testas, säger Mats Dahl.

– Men det går inte att säga hur länge, för det varierar också var man är och vilken dag.

Varierar gör även hur länge det dröjer innan man får besked efter ett genomfört test. Enligt Mats Dahl fanns det på tisdagen anställda inom primärvården som väntat i fyra dagar, men fortfarande inte fått svar.

– Just nu är det lite längre vänte

tid men det är svårt att säga exakt, för det varierar beroende på var proven skickas. Det kan ta allt mellan 1-2 dagar upp till kanske 4-7 dagar, men vi har ingen bra statistik på det.

– Det är lätt att säga ”minska 25 procent”, men att göra detta i verkligheten är inte så enkelt, vilket kan göra att man hamnar i en diskussion med en patient som kan ta en kvart i stället för att bara ta ett prov, fortsätter Mats Dahl.

Eva Lindhusen Lindhé,

biträdande smittskyddsläkare vid Västra Götalandsregionen, säger att hon tycker det är märkligt att kommunerna fått direktiv om att dra ner på testningen med 25 procent.

– Jag förstår mig inte på 25-procentindelningen, jag tycker det var konstigt, säger hon, och fortsätter:

– Samtidigt förstår jag ju situationen, eftersom jag vet hur de biomedicinska analytikerna jobbat jättehårt i laboratorierna, och det finns inte så många av dem, det är en bristspecialitet i Sverige.

Lindhusen Lindhé menar att det bästa vore om test- och analyskapaciteten utökas så snart som möjligt.

– Vi vill ha testning, om man har symtom ska man bli testad. Men onödig testning och missbruk, som personer som springer och serietestar sig för att kunna gå på fest är en annan sak, och om man vill slimma ytterligare måste man inte nödvändigtvis testa de andra i en familj där konstaterad smitta redan finns.

Mitt i andravågen

av covid-19 har dessutom vårdcentralerna fullt upp med att hantera ett rekordhögt tryck efter vaccin mot den vanliga säsongsinfluensan.

– Det har varit oerhört efterfrågat. Ett normalt år går det år runt 260 000 doser i regionen, men i år har vi redan gjort av med 290 000 doser, och väntar på 40 000 till, säger Mats Dahl.

Han tror att det är en kombination av en ökad riskmedvetenhet på grund av pandemin, och att influensavaccinet i år för första gången är gratis för personer över 65 år, gravida och medicinska riskgrupper som ligger bakom det höga trycket.

Sammantaget beskriver Mats

Dahl ett mycket pressat läge i hela primärvården.

– Det som ofta framkommer i massmedia är sjukhusen, men det är även ett ofantligt tryck på primärvården. Det fungerar så bra det kan fungera, men man måste anpassa till de lokala förutsättningarna på varje ställe och det kräver mer personal, säger han.

– Det är en stor ansträngning för personalen som gör ett fantastiskt jobb. Vi försöker ta in så mycket extrapersonal vi kan, men det är brist på sköterskor och allmänmedicinläkare generellt.