Kvinnliga huvudroller i ”Wolfenstein”
Ny tidsperiod, ickelinjära uppdrag och kvinnor i huvudrollerna.
Även om det fortfarande är nazister som ska dödas är det mycket som är nytt i ”Wolfenstein: Youngblood”.
Den största skillnaden är att spelaren inte längre är en ensamvarg.
Uppsalautvecklaren Machinegames är tillbaka med ett nytt ”Wolfenstein”. För den som inte känner till huvudserien rör det sig om förstapersonsskjutarspel som utspelar sig på 1960-talet där det gäller att bekämpa nazister. Enligt spelets berättelse segrade dessa nämligen i andra världskriget tack vare sina överlägsna vapen.
Huvudserien ses ur William ”BJ” Blazkowicz ögon. I ”Youngblood” är det i stället hans tvillingdöttrar Jess och Soph som står i centrum.
– Det är tydligt att de är BJ Blazkowicz döttrar. De är väldigt bestämda och målmedvetna i det de gör. Jess är mer av en realist och tävlingsinriktad. Soph är mer av en drömmare och idealistisk, och vill bli författare i framtiden, säger Jerk Gustafsson, exekutiv producent.
Berättelsen är betydligt
ljusare än studions förra spel ”Wolfenstein: The new colossus”. Pappans uppväxt med en förtryckande far låg i fokus då, medan BJ:S döttrar har vuxit upp i ett kärleksfullt hem, vilket påverkar tonen.
– ”Youngblood”-berättelsen handlar mer om att ta ansvar när man väl har vuxit upp. I början av spelet har deras far försvunnit under ett uppdrag i Europa. Systrarna tar saken i egna händer och åker ut på det här stora äventyret för att rädda honom. Det är en förändring, men en ganska rolig och mysig sådan, säger Jerk Gustafsson.
Berättelsen utspelas också 20 år längre fram än det senaste spelet, i 1980-talets Paris.
– Europa är fortfarande ganska hårt hållet av nazisterna i vår alternativa verklighet. Paris har varit ockuperat av nazisterna i många år, vilket präglat staden. Vi har försökt att anamma så mycket av 1980-talskänslan som möjligt, både med art direction men framför allt med musiken. Man kommer att se en hel del referenser till 1980-talet, när det gäller reklam och posters i spelet.
I stället för
en linjär berättelse väljer spelaren själv i vilken ordning banorna ska göras, genom att markera en zon på en tunnelbanekarta. Det går att återvända till redan avklarade banor, eller prova på någon annan om man kör fast. Betydligt fler vapenuppgraderingar, att spelfiguren ständigt förbättras via ett nivåsystem och anpassningsbara utseenden är andra nyheter.
Men den största skillnaden är att man spelar tillsammans med en annan person, helst en kompis, via nätet.
– Att vi har spelare som kan vara på två platser samtidigt påverkar hur våra fiender spawnar (dyker upp) i banorna. Det är något vi fokuserat en hel del på. Men vi har även fokuserat på det layoutmässiga, att det finns flera vägar in i combatscenarier, och flera vägar runt dem, säger Gustafsson.
”Youngblood” har också system som gör det möjligt att välja en annan svårighetsgrad än kompisen man spelar med. Spelet anpassar sig också om spelarna råkar vara på olika nivåer. Framsteg som gjorts när en spelare gått med i en annans spel får behållas.
Även om ”Youngblood”
är skapat för att spelas med en vän tycker Gustafsson att det är viktigt att kunna ta sig an det på egen hand. Då styrs den andra systern automatiskt, vilket han beskriver som ganska tungt för utvecklarna att få att fungera.
Alla nyheter innebar en hel del huvudbry för Machinegames, men Gustafsson beskriver också hela projektet som ett sätt att bredda sig, och kliva utanför bekvämlighetszonen.
Machinegames har tidigare
sagt att man vill göra en trilogi av huvudserien, där ett ännu icke bekräftat tredje spel i så fall är nästa steg. Hur det är med den saken vill Gustafsson inte säga, mer än att spelande över nätet och en ickelinjär struktur är något som företaget kommer att arbeta vidare med.
– Vi har fått mersmak, absolut. Vi tycker att det är väldigt kul att uppleva den combat som vi itererat (upprepat) i så många år tillsammans med en kompis.