Klippt vass blir kolsänka
Att odla i vass fungerar nästan bättre än att odla i torv. Det hävdar en företagare i östra Finland. Nu ska metoden landa i Sjundeå, där borttagen vass hittills varit ett miljöproblem.
Sjundeåföretagaren Sauli Tikka har inlett ett samarbete med ett företag som förädlar vass till växtunderlag för odling. Om produktions- och logistikkedjorna kan utvecklas tillräckligt har vass potential att ersätta torv som växtunderlag. Och vass binder kol.
– Vi har testat vassen som växtunderlag på sallat, jordgubbar, hallon – nästan vad som helst. Enligt tester som naturresursinstitutet Luke har gjort så har tomaterna bättre skörd i våra växtunderlag än i torv. Det fungerar utmärkt, säger företagaren Aimo Turunen.
I tio år har företaget Kiteen mato ja multa testat hur det fungerar att använda vass som växtunderlag. Metoden är enkel: vassen krossas och bryts ned så att den kan användas i stället för torv eller stenull. Turunen har inlett ett samarbete med Sjundeåföretagaren Sauli Tikka, som driver ett vassklippningsföretag. Målet är att testa Turunens metod i större skala i Sjundeå.
– Projektet har många fördelar, både för mina kunder, för Östersjön och för klimatet. Efter att jag klipper vassen är det nu kundens bekymmer att bli av med den. Ofta blir vassen liggande i högar på stränderna, och det är inte en bra lösning, säger Tikka.
Miljontals kubik
Att i stället använda vassen som växtunderlag har dubbel klimateffekt. För det första tar man bort onödig näringsbelastning ur haven, då vassen inte blir i vattnet och ruttnar. Dessutom innehåller vass minst femtio procent kol. Eftersom hela tanken med vasshanteringen för odlingssyfte är att bevara näringsämnena i vassen blir den nya produkten också en kolsänka.
– Vass som växtunderlag håller tre-fyra gånger så länge som torv. Även om det är lite dyrare med vassunderlag så lönar det sig alltså, säger Aimo Turunen.
På sikt är det här enligt Turunen en gyllene chans att komma ifrån torv som växtunderlag.
– Vass kan odlas på samma områden som torv, den binder kol och den ger goda möjligheter till affärsverksamhet. Finland måste hitta en ersättare för torv, och här har vi den, säger Aimo Turunen.
Finländska odlare behöver årligen två miljoner kubik växtunderlag. Turunen uppskattar att behovet är möjligt att tillfredsställa med vass – på sikt.
– Min kapacitet räcker inte närmelsevis till för det men nu är tanken att få hjulen i rullning, säger Sauli Tikka.
Politiska beslut behövs
Det första steget är att hitta ett område där vassen kan lagras och behandlas i Sjundeå. Tikka söker ett minst en hektar stort markområde för verksamheten. Han har redan förhandlat med Sjundeå kommun om ett potentiellt område men ingenting är ännu fastslaget.
– Det här har inga bieffekter – det luktar inte illa och det har inga utsläpp, eftersom alla näringsämnen ska komma odlarna till godo, säger Tikka.
Det projektet nu främst behöver för att lyckas är finansiering.
– Det behövs också politiska beslut för att ersätta torven. Det här skulle vara en bra imagefråga för både Centern och De gröna, säger Turunen.
– Och SFP, för vassen finns uttryckligen längs kusten, där också SFP är starkt, säger Tikka.
Östersjöinsats
Hanteringen av vass är också en gärning för Östersjön. John Nurminens stiftelse ordnar i slutet av september en tillställning kring vasshantering i Kyrkslätt. Då beskärs vassen på Norra Fladet på ett område som ägs av Forststyrelsen. John Nurminens stiftelse står för transporten av vassen till vidare hantering.
– Vårt intresse är Östersjön, och det här projektet kan minska näringsbelastningen i havet. Det här är ett pilotprojekt. Om det går bra och fungerar så är det meningen att utvidga projektet till andra områden, säger projektchef Mikko Peltonen vid John Nurminens stiftelse.
– Vi är ganska ivriga över projektet, för det är mycket lovande.