Inget hem för flyktingbarn i Ekenäs
Integration Raseborgs stad ingår inget avtal med andelslaget Casablanca som iordningställt ett gruppfamiljehem i Formanshagen i Ekenäs. Därför tar Casablanca med stor sannolikhet sin verksamhet till en annan kommun.
Marina Grönroos, Casablancas grundare, har tillsammans med en grupp experter byggt upp en ny europeisk modell för integration av ensamkommande barn, en metod för hur man på ett holistiskt sätt får in barnen i samhället. Den här metoden skulle användas i gruppfamiljehemmet Casablanca för ensamkommande flyktingbarn. Avsikten var att hemmet i Formanshagen skulle inleda sin verksamhet till sommaren.
Enligt Grönroos har projektet väckt intresse utanför Raseborg. Hon var nyligen i Bryssel och höll ett föredrag om den modell man utvecklat.
– Intresset för modellen har vuxit, både NTM-centraler och kommuner har följt med oss. Därför måste vi manifestera vår modell och kunna säga att vi öppnar ett hem. Vi mås- te få ett svar av staden. Också för att kunna ge besked till alla som visat intresse för att jobba hos oss.
Förra veckan fick hon ett svar av stadsdirektör Tom Simola per e-post. Raseborgs stad ingår inte avtal med Casablanca.
Grundtrygghetsdirektör Jeanette Pajunen intygar att så är fallet.
– Staden är inte villig att ingå ett avtal med företaget. Ärendet är av sådan karaktär att jag inte kan uttala mig om orsakerna till det. Stadsdirektörens e-postsvar är stadens officiella ställningstagande även om ärendet inte varit uppe i stadsstyrelsen. Det kan Grönroos naturligtvis kräva om hon önskar. ”Ett färdigt paket” Marina Grönroos är förvånad att projektet som är förankrat både på EU- och på ministerienivå stötte på patrull på kommunal nivå.
– Raseborgs stad har ju dålig ekonomi och dåligt sysselsättningsläge. Vi erbjuder ett färdigt paket med finansiering från NTM-centralen. Kommunen betalar ingenting.
I Mänttä-Vilppula i Birkaland finns ett motsvarande företag, Siivet, som varit verksamt i sex år. Kommunen förnyade avtalet med Siivet 2014.
– Det har tillfört kommunen goda saker, bland annat trettio jobb, säger Grönroos och berättar att hon vid årsskiftet, i samband med att kommunplatserna för flyktingar som beviljats uppehållstillstånd började diskuteras, blev kontaktad av två stora städer och en mindre kommun om att starta upp verksamheten hos dem.
Hemmet för mellan åtta och tio barn i Formanshagen skulle ha sysselsatt ett tjugotal personer varav hälften på heltid.