Karelska aktivister ville väcka debatt
Karelska aktivister från kollektivet Ruškiemustu har erkänt att de ligger bakom vandaliseringen av monumentet Elias Lönnrot i Kampen.
Anledningen till varför de karelska aktivisterna inom Ruškiemustukollektivet valde att skriva kolonialisti i rött på monumentet Elias Lönnrot var för att väcka debatt.
I ett privat meddelande på sociala medier skriver en av aktivisterna till en reporter på Helsingin Sanomat att de vill lyfta debatten om på ”vems bekostnad” Kalevala har använts för att ”skapa en nationell idé som låter förstå att finsk kultur är homogen”.
Kollektivet vill skapa utrymme för en diskussion där Finlands roll som förtryckare ska komma fram, skriver de.
Enligt kollektivet syftar termen kolonialist både på ”kulturell tillhörighet och immateriellt arv”.
”Kalevala har spelat en viktig roll inom den karelska rörelsen och dess födelse och som Stor-Finlandsideal, vars världsbild ser karelskhet som en outvecklad finskhet som fastnat i det förgångna och inte ses som sin egna, rika och levande kultur”, skriver kollektivet.
Statyn tillhör Helsingfors konstmuseums samling. På tisdagen meddelade STT att museet gjort en polisanmälan, ärendet utreds som skadegörelse.
Polina Semenova, konservator på HAM bedömde på tisdagen, baserat på bilderna av statyn, att det ”såg illa ut” och att rengöringen av statyn kan uppgå till tusentals euro, beroende på hur ”lätt” den röda färgen går att ta bort.
En trend
Minna Anttonen, verksamhetsledare på Karelska förbundet, konstaterar att vandaliseringen av byggnader är en trend bland unga och frågar sig om det är det mest konstruktiva sättet att väcka debatt på.
– Elias Lönnrot levde och verkade under en annan tid. Den stora frågan vi bör ställa oss är om vi hade haft de här fina arkiven av de muntliga karelska traditionerna om han inte hade gjort sitt jobb?
Enligt Anttonen är den karelska kulturen högst levande och framhäver firandet av Kalevaladagen den 28 februari.
– Förra året hade vi en vetenskaplig lektion ämnad för gemene person om Kalevalas och esternas Kalevipoegs ursprung. Vilka ideal som fanns och hur dikterna samlades in och vad de reflekterade under den tiden. Så det är ingenting som undangöms.
Anttonen påminner om att alla som går i finsk skola får lära sig om Kalevala.
– Vi alla vet att dikterna samlades in i Karelen på karelska och att Lönnrot konstruerade och översatte det här eposet till finska. Det slår mig att det här verkar vara nyheter för de här aktivisterna, så jag frågar mig var de var under finskalektionerna?
En av Ruškiemustus förhoppningar är att det karelska språket erkänns som minoritetsspråk – vilket Anttonen understödjer till fullo.
– Allt stöd för det karelska språket är viktigt. Det tror jag är självklart för varenda civiliserade person. Jag tror inte att du behöver förstöra statyer för att få din röst hörd, säger Anttonen.