Ryssland placerar kärnvapen i Belarus – borde vi vara oroliga i Europa?
Enligt Rysslands president Vladimir Putin har Belarus redan tio stridsplan som kan avfyra kärnvapen. Tvingas USA och Nato reagera?
Den ryska presidenten Vladimir Putin meddelade under söndagen att Ryssland placerar taktiska kärnvapen i Belarus, en av Rysslands få bundsförvanter. Det var inte ett helt oväntat besked. Då Putin besökte Belarus i december, meddelade länderna om att Ryssland ska utbilda belarusiska stridspiloter att använda kärnvapenstridsspetsar. I februari 2022 genomförde Belarus president Alexandr Lukasjenka en iscensatt folkomröstning, för att driva igenom en ändring i grundlagen för att tillåta kärnvapen på belarusiskt territorium. Ryssland har också levererat till Belarus Iskender-kryssningsrobotar med 500 km räckvidd som kan förses med kärnvapensstridsspetsar. Enligt Putin har Belarus också redan tio stridsplan som byggts om för att bära kärnvapen.
Putins besked väckte uppmärksamhet i omvärlden. Det var många som tolkade det som ett hot mot Europas säkerhet. Ukraina krävde att FN-säkerhetsrådet sammankallas. Det var också det som var Putins avsikt. Sedan Ryssland inledde sitt invasionskrig i Ukraina 2022 har Putin upprepade gånger använt hotet om kärnvapen som ett avskräckande vapen. Oftast då Ryssland mött motgångar i kriget.
Strategiskt sett har Putins drag inte stor betydelse. Det tillför inget till Rysslands kärnvapenkapacitet. Ryssland har fortfarande inget att vinna på att faktiskt använda sig av kärnvapen. USA:s reaktion var förståeligt återhållsam.
Hänvisar till USA
Så sent som förra veckan, då Kinas president Xi Jinping besökte Moskva gav de båda enväldiga statscheferna ett gemensamt uttalande: ”kärnvapenmakter får inte placera sina kärnvapen utanför deras nationella territorium, och de måste dra tillbaka alla kärnvapen som placerats utomlands”. Det är uppenbart att de hänvisade till USA, som har ett mindre antal taktiska kärnvapen i Europa.
Putin nämnde också USA, då han konstaterade att Ryssland gör samma som amerikanerna gjort i ett årtionde. Det är bara delvis sant, USA har cirka 100 taktiska kärnvapen, B-61-flygbomber, inte robotar, i Belgien, Italien, Nederländerna, Tyskland och Turkiet, enligt Center for Arms Control and Non-Proliferation. Länderna har också stridspiloter som är utbildade att använde dem. Flygbomberna är inte i operativt bruk, utan lagrade i bunkrar under jorden, och endast USA har kontroll över aktiveringskoderna. Under Kalla kriget hade USA som mest mer än 7 000 kärnvapensstridsspetsar i Europa, så det har skett en betydande deskalering.
De amerikanska flygbomberna har i första hand en politisk funktion. USA är dock i färd med att byta ut dem till en nyare version med större precision B61-12.
En nypa salt
Det är dock klart att Kinas president Xi inte uppskattar Putins kärnvapenretorik. EU:s utrikeschef Josep Borrell bedömde enligt Financial Times att Xis besök i Moskva minskat risken för ett kärnvapenkrig. Det är ytterligare ett skäl att ta Putins vapenskrammel med en nypa salt.
Redan i mars 2022 meddelade Putin att Ryssland placerar sina kärnvapen i högsta beredskap. Det var avsett som ett hot mot USA och Europa, som understödde Ukraina i dess försvarsstrid mot den ryska invasionsstyrkan. Enligt västerländsk underrättelse utförde Ryssland dock inte några förflyttningar av sina kärnvapen, som skulle ha indikerat att kärnvapnen faktiskt placerades i någon form av högre beredskap. Efter Putins senaste besked sade Vita huset att USA inte sett tecken på att Ryssland förflyttat kärnvapen till Belarus.
Enligt Putin byggs det faciliteter för att förvara kärnvapen i Belarus, som ska vara färdiga i juli 2023. Det har dock inte observerats på satellitbilder. Hans Kristensen, direktör för informationsprogrammet om kärnvapen vid Federation of American Scientists, sade till The Guardian att han inte sett tecken på något sådant byggarbete, även om det inte kan uteslutas att det sker i smyg. Som en fotnot har Ryssland i flera års tid byggt motsvarande faciliteter för att förvara kärnvapen i den ryska enklaven Kaliningrad vid Östersjön, men än så länge har Ryssland inte förflyttat kärnvapen till Kaliningrad.
Ett svepskäl
Enligt Putin är beslutet om kärnvapen i Belarus ett svar på Storbritanniens beslut att förse Ukraina med ammunition som innehåller utarmat uran. Det är förstås bara ett svepskäl. Som det konstaterades ovan är de ryska och belarusiska planerna inte nya. Utarmat uran är absolut inte kärnvapen. Det har betydligt lägre radioaktivitet än naturligt förekommande uran, även om dammet anses kunna vara skadligt. Internationella atomenergiorganet IAEA konstaterar att utarmat uran kan vara cancerframkallande, men att det saknas bevis för en klar cancerrisk efter årtionden av undersökningar.
Utarmat uran lämpar sig för pansarbrytande projektiler på grund av sin densitet. Putins teatraliska oro över att utarmat uran är skadligt för miljön och invånarna i Ukraina kan anses vara en aning ironiskt med tanke på att Ryssland avfyrat tiotusentals robotar, raketer och flygbomber mot Ukraina.
Taktiska kärnvapen
Strategiskt har Ryssland ingen nytta av att placera kärnvapen i Belarus. Ryssland har redan kapacitet att avfyra taktiska kärnvapen med hundratals kilometers räckvidd från sitt eget område. Stridsplan med kärnstridsspetsar kan lika väl starta från ryska som belarusiska flygbaser.
Putin talade alltså om taktiska kärnvapen. Taktiska kärnvapen är mindre stridsspetsar, som är avsedda att användas på slagfältet. Definitionen är inte särskilt specifik, taktiska kärnvapen kan förorsaka stor förödelse, och kan ha en sprängkraft hundratals gånger större än atombomben i Hiroshima. De är dock främst placerade i flygbomber, torpeder eller kryssningsrobotar med högst några hundra kilometers räckvidd. Strategiska kärnvapen är vapen som i praktiken kan förorsaka världens undergång, men både Ryssland och USA förvarar dem i ubåtar eller i silor på eget territorium. De avfyras med ballistiska robotar som har en räckvidd på mer än 10 000 kilometer. Ryssland behöver inte placera sådana i Belarus för att avfyra dem tvärs över kontinenten.
Både Ryssland och USA har för närvarande 1 500–1 700 strategiska stridsspetsar i operativt bruk, enligt Sipri, det internationella fredsforskningsinsitutet i Stockholm. Ryssland har utöver det cirka 2 000 taktiska stridsspetsar. USA har cirka 200 kärnvapenladdade flygbomber.
Stärker greppet om Belarus
Det finns för närvarande inget som pekar på att Ryssland önskar sig ett kärnvapenkrig. Det sägs ofta att kärnvapen är ett trumfkort så länge de inte används. I ett kärnvapenkrig finns endast förlorare.
Det återstår att se om Ryssland ens förverkligar beslutet om att placera kärnvapen i Belarus, men Putins avsikt var i första hand att skrämma USA och Europa till att avsluta sitt militära understöd till Ukraina. Det visar närmast hur dåligt kriget går för Putin. Han är oroad över att Ukrainas kommande våroffensiv kan bryta de ryska försvarslinjerna och slutligen vända kriget till den ukrainska sidans fördel. Det kan potentiellt också innebära att hans dagar i Kreml är räknade.
Ur det belarusiska folkets synpunkt är de ryska kärnvapnen ett orosmoment. Eventuella kärnvapen innebär att Putin ytterligare stärker sitt grepp om Belarus och Lukasjenka. Eftersom kärnvapnen förblir under rysk kontroll, innebär det att Ryssland får en orsak att stationera styrkor permanent i Belarus. Ryssland kan också när som helst skicka mera trupper in i Belarus under förevändningen att skydda kärnvapnens säkerhet. Ukraina sade att Putins beslut destabiliserar Belarus.
Svarar USA?
Reagerar USA och Nato på Rysslands beslut? Högst sannolikt inte, USA och Nato har ansträngt sig för att minimera risken för eskalation under kriget i Ukraina och under de senaste åren undvikit att bidra till en ny kapprustning med kärnvapen. Under inga omständigheter svarar USA med att placera ut nya kärnvapen i Europa. En taleskvinna för USA:s nationella säkerhetsråd, Adrenne Watson, sade att det inte finns någon orsak för USA att omvärdera sin position då det gäller kärnvapen.
”Putin har rätt i att det finns ett bredare prejudikat inom Nato för att placera kärnvapen i Belarus, men Ryssland har i många år dragit nytta av det faktum att USA inte försett sina bundsförvanter med stridsspetsar för ballistiska medeldistansrobotar. Han kan komma att ångra det här.”, skriver professnor Jeffrey Lewis, nedrustningsexpert på Twitter.
En potentiell följd av Putins kärnvapenhot är att Europa och USA inte minskar sitt militära stöd till Ukraina, utan tvärtom utökar sitt stöd till att omfatta stridsplan eller kryssningsrobotar. Den typen av beslut fattas dock inte utan att Ukrainas behov och riskerna för eskalation noggrant vägs mot varandra.