Finland gled in i lågkonjunktur
Finland uppfyllde definitionen på en lågkonjunktur i slutet av 2022. Någon direkt krasch kan man ändå inte prata om, säger en chefsekonom.
Finlands bruttonationalprodukt (bnp) växte med två procent i fjol, men inbromsningen under slutet av året innebär att landet nu befinner sig i recession.
Den tekniska definitionen på recession, eller lågkonjunktur, är att bnp sjunker i två kvartal i följd. Bnp minskade med 0,1 procent under det tredje kvartalet 2022 och med 0,6 procent under det fjärde kvartalet.
– I ljuset av de här uppgifterna är Finland i teknisk lågkonjunktur, sade överaktuarie Samu Hakala när han presenterade Statistikcentralens färska uppgifter på tisdagsmorgonen.
Skillnaden mellan olika branscher är stor. Bland de branscher som växte, mätt i värdeökning, finns till exempel restaurang- och turismbranschen, el- och elektronikindustrin och metallindustrin. På den motsatta sidan finns branscher som handeln och finans- och försäkringsbranschen.
Investeringarna, exporten och konsumtionen minskade under det sista kvartalet, men växte måttligt sett över hela året. Men importen växte ännu mer. Exporten, justerat för inflationen, ökade med 1,5 procent i fjol medan importen växte med 7,4 procent.
Underskottet i handelsbalansen beskrivs som ”historiskt stort” av överaktuarie Reetta Karinluoma.
Det finns flera orsaker till det. Till exempel står finländarna för en större del av den inhemska turismen än förr.
Recessionen syns ännu inte i form av arbetslöshet i större skala – sysselsättningsläget har varit gott i Finland de senaste åren. Totalt sett ökade antalet sysselsatta med 2,4 procent och antalet utförda arbetstimmar med 0,6 procent jämfört med i fjol.
Under slutet av året kunde ändå en vändning märkas. Under det fjärde kvartalet minskade antalet sysselsatta med 0,3 procent jämfört med året innan.
”Ingen direkt krasch”
Centralhandelskammarens chefsekonom Jukka Appelqvist kommenterade de nya siffrorna i ett pressmeddelande under tisdagsmorgonen. Han skriver att det är svårt att hitta ljusglimtar i statistiken, men att man ändå inte kan prata om en direkt kraschlandning.
”Den ekonomiska krisen, som sattes i gång av det ryska kriget, har präglats av en stegvis försämrad konjunktur, drivet av hög inflation och en allt stramare penningpolitik. Under det sista kvartalet blev nedgången brantare, och alla de komponenter som utgör bnp minskade”, skriver Appelqvist.
”I praktiken har ett års ekonomisk tillväxt utraderats. Men man kan inte kalla det en krasch. Optimisten kan glädja sig över att det hade kunnat gå klart sämre”, fortsätter han.
Appelqvist väntar sig att finländarnas konsumtion förblir svag i flera månader framöver, fram till att lönerna börjar stiga.