Pass på för de dolda eltjuvarna

Många elektroner små blir en stor elnota. Stora delar av vår elkonsumtion är indirekt, och bygger på ren slentrian i en uppkopplad vardag där vi inte tänker längre än den egna laddkabeln räcker.

De flesta tänker inte längre än eluttaget. Denna höst har chockerande elpriser tvingat oss att haja till – men inte tillräckligt. Kurvorna på elbörsen rusar. Hur duktiga vi finländare än må vara på att hålla tillbaka med elförbrukningen då det kniper har vi ändå inte kommit ur gamla tankespår. Vore det inte dags att dra ner på mobilsurfandet, Netflixandet och onlinespelandet?

Ordet elektricitet härstammar från det grekiska ordet för bärnsten: elektron. Flera århundraden före vår tideräkning upptäckte en viss Thales från Miletos, en av Greklands sju vise, statisk elektricitet då han gnuggade päls mot bärnsten. Thales insikter fanns att läsa hos oraklet i Delfi. Slår det gnistor kring dagens webbsurfare, som slökonsumerar mängder av el, utan att inse det?

Med el är det som med vatten. Mindre än fem procent av vår vattenkonsumtion utgörs av direkt vattenförbrukning. Resten är indirekt: så kallat dolt vatten som ingår i råvaror, mellanprodukter och energi hos de varor och tjänster vi köper. Vatten går åt inom jordbruk, industri och energiprocesser. Det faktiska vattenfotavtrycket avslöjar hur vattenintensiv vår vardag är.

Samma principer gäller inom elmarknaden. Vår digitala aptit på bild och ljud belastar enorma datacenter, som slukar el i parti och minut. Det handlar främst om film och tv-serier, videoklipp och onlinespel med imponerande grafik.

Enligt Internationella energirådet (IEA) stod den globala datatrafiken för upp till 1,4 procent eller 340 terawattimmar (TWh) av den totala elförbrukningen år 2021. Då har vi inte ens räknat med kryptorelaterade aktiviteter, som konsumerade ytterligare 100–140 TWh. Här är en ploj vid namn bitcoin den överlägset största boven. Tala om att spilla krut på döda kråkor.

Under motorhuven jobbar många för att effektivisera datakonsumtionen och minska kolavtrycket. Men parallellt med denna utveckling fortsätter den världsomspännande nättrafiken att explodera. I fjol steg trafiken på internet med 23 procent, och under pandemiåret 2020 ökade den rentav med 50 procent. Här finns inget slut i sikte.

Antalet webbsurfare har mer än fördubblats sedan 2010, samtidigt som trafiken på internet har tjugofaldigats. År 2020 stod datacenter och datanätverk för 300 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Lägg till en närmast gränslös aptit på el från nymodigheter som 5G i mobilen, strömmad video, molnbaserad gaming, blockkedjor, maskininlärning, prylarnas internet, virtuell verklighet (VR) och det hajpade metaversum.

Dylik dataintensiv aktivitet innebär ett massivt behov av infrastruktur som surrar på i bakgrunden, långt bortom din egen skärm. Räknar vi med all it, inklusive datacenter, nätverk och övrig hårdvara, blir det till hela 10 procent av den globala elförbrukningen, sisådär 2 000 TWh per år.

I klartext: Youtube, Tiktok, Instagram, Netflix, HBO och Disney Plus är veritabla elbovar. Upp till 80 procent av trafiken i mobilnäten utgörs av just video.

Väl medvetna om riskerna köper bolag som Amazon, Microsoft, Meta (tidigare Facebook) och Google förnybar el, de facto ofta genom certifikat. Upplägget påminner om en modern form av avlatshandel: en grönmålning där man framhäver obetydliga miljöåtgärder som bleknar i relation till helhetsbilden.

Så kallade effektivitetsvinster äts upp av rekyleffekter: modern teknik möjliggör ännu större dataoch elförbrukning. Även om vi tack vare ny teknik och smartare processer lyckas uppnå lägre CO2utsläpp per capita, data- eller bnpenhet, så spelar det ingen roll då datakonsumtionen samtidigt växer, i rasande fart.

Nästa gång du söker förströelse via en pryl: klarar du dig med en mindre skärm? Upplösningen spelar en stor roll. Behöver vi så många pixlar? Minns också att många videosnuttar små blir till en smärre ocean av kilowattimmar, och därmed av utsläpp.

Du har blivit utmanad! Läs en fysisk bok, eller två. En sådan där som prasslar, doftar, och manar till eftertanke – snarare än uppmuntrar till klick eller skrollande.

Som det en gång stod inristat vid Apollons tempel i Delfi: ”Känn dig själv” och ”Måtta i allt”.