Mer övervakning behövs under ytan efter Nord Stream
Finland och Sverige ska gå tillsammans in i Nato, och är varandras viktigaste partner, är budskapet från försvarsminister Antti Kaikkonen (C) och nya svenska försvarsministern Pål Jonson (M).
Omkring 60 möten – så många gånger träffade försvarsminister Antti Kaikkonen (C) den förra försvarsministern Peter Hultqvist under tre års tid.
När Pål Jonson (M), Sveriges färska försvarsminister, gör sitt första besök i Finland ser det inte ut som om takten mattas av i det rådande läget.
Kaikkonen deltog på förmiddagen i en säkerhetskonferens, där han sade att övervakningen under vattenytan behöver investeringar.
– Nord Stream visar att vi måste ha en tillräcklig förmåga att övervaka också verksamhet under vattnet, sade Kaikkonen.
HBL frågar om det här är ett område för ännu mer samarbete med Sverige. Länderna har teknik som sensorer och radar, Sverige har dessutom ubåtar.
– Det lönar sig att fördjupa marinens samarbete ytterligare, det är redan ett område där vi spelar väl ihop. Vi ska se över om det finns mer vi kan göra tillsammans. Det stämmer att Sverige har ubåtar och Finland inte har det, säger Kaikkonen.
– Övervakning under vatten är allt som allt rätt utmanande. Vi har redan vissa förmågor på det området, men här är något vi har skäl att investera i ännu mer framöver.
Pål Jonson håller med om att skyddet av kritisk infrastruktur är viktigt.
– Vi samarbetar redan i dag kopplat till olika övningar. Det marina området är kanske det område som kommit längst i vårt bilaterala försvarssamarbete, säger Jonson.
I våras övade Sverige och Finland ubåtsjakt tillsammans i Finska viken. Då var den svenska ubåten HSWMS Uppland med i övningen tillsammans med de finska robotbåtarna Tornio och Hamina, multirollfartyget Louhi och gränsbevakningen.
– Jag har talat mycket med marinchefen som är väldigt entusiastisk inför det nära förtroliga samarbete som finns inom ramen för FISE-samarbetet på det marina området. Det vill vi naturligtvis fördjupa och förstärka, säger Jonson.
Kaikkonen och Jonson talade bland annat om materielsamarbete under sitt möte. Jonson säger att flera samarbeten är på gång då det gäller den gemensamma uniformen, Patrias bepansrade fordon och flera andra projekt.
Båda länderna ser också på hur försvarsindustrin kan utöka produktionen just nu, inte minst på grund av att Ukraina behöver materiell hjälp. Sveriges försvarsindustri är i en klass för sig.
– Vi har en unik försvarsindustriell bas. Det finns inget annat land på tio miljoner invånare som kan producera ubåtar, stridsflygplan och väldigt avancerade markstridsfordon och artilleripjäser, så vår försvarsindustri är en tillgång både i relation till Nato när det gäller innovation, och i produktionen av försörjningsberedskap till Ukraina. Det finns ett antal plattformar och system som producerats i Sverige som går till Ukraina, säger Jonson.
Hur mycket kan produktionen växa?
– Det är en strategisk fråga vi behöver titta på och få upp produktionen. Det är en utmaning vi delar med hela Europa, inte minst då Tyskland står inför sin upprustning. Den kan behöva växlas upp.
Pål Jonson har disputerat till doktor i krigsvetenskaper vid King's College i London. Har har varit riksdagsledamot sedan 2016, Moderaternas försvarspolitiska talesperson sedan 2019 samt lett försvarsutskottet.