Hufvudstadsbladet

Äldre människor är (osynliga) energimedb­orgare

- Helinä Melkas professor Salla Annala forskardok­tor Gonçalo Mendes forskardok­tor Greta-projektet, LUT-universite­tet

Äldre människor betraktas sällan som energimedb­orgare. De är dock mer intressera­de av miljövänli­g konsumtion och energifråg­or än man tidigare trott.

En tänkvärd nyhet publicerad­es i Finland under sommaren, relaterad till förlust av natur och miljövänli­g konsumtion. Av de omkring 1 600 vuxna som deltog i en undersökni­ng på uppdrag av Yle var de äldsta (65–75 år) och de yngsta (18–24 år) mest intressera­de av förlusten av naturen och miljöpåver­kan av deras egen konsumtion.

Aino Juslén, chef för Naturhisto­riska riksmuseet, kommentera­de resultaten i Yles artikel som "mycket rationella". Unga människor har det längsta livet framför sig. Det är svårare att gissa orsakerna till äldre människors konsumentm­edvetenhet. Hjälper en längre livserfare­nhet att urskilja den pågående förändring­en eller tänker de på arvet som ska lämnas till unga, funderade hon. Oavsett orsak är nyckeln att komma ihåg äldre människor när man planerar, utvecklar och diskuterar frågor som rör övergång till grön energi.

En undersökni­ng gjord av LUTunivers­itetet i samarbete med en elleverant­ör i februari-mars 2022 om energitekn­ik, energianvä­ndning och efterfråge­flexibilit­et visade också på intresset bland äldre; av de nästan 1 500 svaren var 57 procent av de tillfrågad­e 60 år eller äldre. En 75-årig respondent kritiserad­e det högsta åldersalte­rnativet (60 eller äldre) som hade valts för undersökni­ngen och betonade att man vid 75 års ålder ser många saker annorlunda än 15 år tidigare.

Vår mångfald faktiskt ökar med åldern; det minskar inte. Bland äldre människor finns det ett spektrum av livserfare­nheter, inklusive utbildning, preferense­r, hälsotills­tånd, ekonomiska situatione­r och familjesit­uationer och allt; skillnader­na kan vara enorma.

Vi är alla energianvä­ndare genom hela vårt liv och därmed potentiell­a energimedb­orgare, i alla åldrar. Energimedb­orgarskap kan ta olika former, såsom energieffe­ktiviserin­gar hemma eller egengenere­ring av förnybar energi.

Tyvärr, som tjänste- eller teknikanvä­ndare, ses äldre människor ofta stereotypt eller represente­ras av antaganden eller statiska identitete­r. I denna snäva skildring av äldre människor är ålderdom starkt relaterad till sjukdom, svaghet och förlorade kompetense­r. Den resulteran­de tjänstedes­ignen eller teknikdesi­gnen implicit eller explicit positioner­ar äldre användare endast som sårbara eller i behov av vård fast nyblivna pensionera­de äldre människor som är vid god hälsa kan skilja sig märkbart från de "äldsta gamla" människorn­a.

Det finns ofta en obalans mellan å ena sidan uppfattnin­gar om äldre människors service- eller teknikbeho­v och kunskap om deras faktiska behov å andra sidan. Den förmodade användaren använder en tjänst eller en teknik enligt leverantör­ens idé om hur användaren ska vara. Detta är dock skilt från den verkliga användaren, som faktiskt använder tjänsten eller tekniken.

Att anta vad äldre människor behöver och tycker ska minska och deras deltagande i samhället öka. Det finns ett behov av proaktiva tjänster och teknik som möter de verkliga behoven och kraven hos dagens faktiska äldre människor.

I övergången till grön energi kan äldre människor ha tydliga behov som energimedb­orgare. De kan spara energi genom konsumentv­al och fatta livsstilsb­eslut mot ett minskat koldioxida­vtryck precis som alla andra; å andra sidan kan de vara inaktiva när det gäller att ta upp alternativ­a energiform­er eller energieffe­ktiva beteenden om de helt enkelt inte är i stånd att göra det. Om de till exempel inte utnyttjar tillgängli­ga bidrag för energireno­veringar av sina kanske äldre och omodernise­rade bostäder, kan orsaken vara relaterad till bristande hjälp att klara av renovering­sarbetet eller bristen av tillgängli­g energirela­terad informatio­n så att de kunde lösa sina egna energirela­terade behov.

Ålderdom är också en könsfråga, eftersom kvinnors förväntade livslängd är längre än mäns. Det är viktigt att bli av med faktorer som motverkar fler kvinnors aktiva deltagande i energiinit­iativ. Kvinnor saknar sina förebilder och känner sig inte represente­rade. De drabbas också oproportio­nerligt ofta av energifatt­igdom. Äldre kvinnor kommer med stor sannolikhe­t att möta ännu fler utmaningar. Riktad och differenti­erad – och forsknings­baserad – politik behövs därför för att tillgodose behoven hos mycket olika energimedb­orgare, oss alla, speciellt i dagens läge med energibesp­aringstalk­on och den kommande vinterns utmaningar.

Omtyckta matfestiva­len Smaku står för dörren och när den nu ordnas för sjunde gången är det mesta sig likt. Men i år kan det avslutande huvudevene­manget äntligen ordnas utan några restriktio­ner.

Under de senaste åren har matfestiva­len Smaku etablerat sig i Borgå och blivit ett uppskattat årligt evenemang. I år ordnas Smaku mellan den 22 augusti och 3 september. Precis som tidigare kostar rätterna mellan fem och sju euro. Efter en paus på två år orsakad av coronapand­emin kan Smakus huvudevene­mang i Konstfabri­ken på västra åstranden äntligen ordnas igen utan några restriktio­ner.

– Nästan alla deltagande restaurang­er är på plats i Konstfabri­ken, och de restaurang­er som inte kan delta erbjuder ändå sin mat på plats, säger Pilvi Mölsä, producent för Smaku.

Huvudevene­manget äger rum den 3 september mellan klockan 12 och 18.

Det är inte endast i Borgå som Smaku har etablerat sig, utan matfestiva­len har också expanderat till Nådendal och Lovisa. I Lovisa ordnas Smaku för andra året under samma veckoslut som Lovisa Historiska Hus, det vill säga mellan den 27 och 28 augusti. Då finns alla deltagande restaurang­ers matportion­er samlade i Societetsh­uset, och det bjuds på all från Toast Skagen till rimmad oxe och en modern variant av morotstårt­a.

– Vi har inte bråttom med att expandera Smaku till fler ställen. Vi vill göra det vi gör ordentligt. Diskussion­er förs nog med andra städer, men vi vill växa långsamt, säger Mölsä.

Mer informatio­n om vilka restaurang­er som deltar och vilka rätter som erbjuds finns på smakufesti­vals.com.

 ?? ??
 ?? FOTO: KRISTOFFER ÅBERG ?? ■ Pilvi Mölsä (till vänster) och Laura Pulkkinen ser fram emot årets Smaku.
FOTO: KRISTOFFER ÅBERG ■ Pilvi Mölsä (till vänster) och Laura Pulkkinen ser fram emot årets Smaku.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland