Henriksson: Samlingspartiet vill inte se allt arbete som gjorts
Samlingspartiet lovade rundligt att ta Åland på allvar då de besökte öarna – och pikade SFP för att självstyrelsereformen dragit ut på tiden. Nu svarar Henriksson att det är skillnad mellan juridik och politiska önskedrömmar: – Det är uppenbart att de inte vill se allt arbete som gjorts.
De åländska moderaterna träffade systerpartiet Samlingspartiet i Mariehamn i veckan, och prisade
Petteri Orpo (Saml) för att det var under hans finansministerperiod "som självstyrelselagen senast utvecklades". Då förändrades det ekonomiska systemet.
Elina Valtonen (Saml) fortsatte med att "det inte ser bra ut" att självstyrelsereformen dragit ut på tiden och sedan bytt ansvarig SFP-minister.
– Jag håller inte med. Det är uppenbart att de inte vill se allt arbete som gjorts, säger justitieminister Anna-Maja Henriksson (SFP) som var Ålandsminister fram till i mitten av juli, och även var det tidigare i Katainens regering.
Henriksson säger att det är välkommet att finländska politiker besöker Åland och att partiledare åker dit för att förkovra sig.
– Men det är bra att dra sig till minnes en rad frågor som varit krimellan tiska för Åland, och som vi gjort i den här regeringen. Vi har höjt den så kallade klumpsumman för Åland, vilket var något Samlingspartiet inte var intresserat av under sin tid i regeringen, säger Henriksson.
Klumpsumman, det vill säga skatter som återbärs till Åland, höjdes från 0,45 till 0,47 procent i fjol.
– Det innebär omkring tio miljoner till för Åland. Det var en sak Orpo som finansminister inte ville röra, även om reformen i lagstiftningen gjordes då. Men nu har regeringen genomfört det på min föredragning, säger Henriksson.
Andra frågor regeringen arbetat med har varit åländska spelbolaget PAF:s roll på finländska marknaden, olika bränder som skulle släckas i samband med pandemin då rörligheten till Åland och rederierna var åländska specialfrågor, och så en helt ny Ålandsstrategi som ska beskriva hur samarbetet sker myndigheter på Åland och fastlandet, räknar Henriksson upp.
– Det har inte kommit till av sig själv.
Vad gäller självstyrelsereformen säger Henriksson att det finns en skillnad mellan juridiska realiteter och politiska önskemål.
Den proposition som varit på remiss har fått kritik men har fortsatt att bearbetas, säger hon.
– Den har nått så pass långt att vi fått lösningar på många frågor som inte varit lätta, men vi har kommit Åland till mötes.
Eftersom några frågor ändå är olösta föreslog Henriksson att man, "för att komma till skott", skulle flytta över de olösta frågorna till en arbetsgrupp och fortsätta med dem.
– Sedan kom det ett meddelande från lantrådet med ett nej: De ville lägga hela reformen till arbetsgruppen. Då kände jag, eftersom jag vet hur mycket det kräver och det är en späckad höst, att gränsen kommer emot, säger Henriksson för sin egen del.
Att Thomas Blomqvist (SFP) tagit över som Ålandsminister bedömer hon att är positivt för att frågan ska få den tid den kräver.
– Jag vill bara Åland väl, och det är till fördel att Blomqvist har mer tid. Jag stödjer arbetet till fullo i bakgrunden.
Bland de juridiska knutar som finns kvar tycks en vara särskilt svår.
– Från Ålands sida har man spelat in förhållandet mellan grundlagen och självstyrelselagen.
Det är en knut som också Högsta domstolen sett som alltför oklar. HD "anser det vara problematiskt att nya bestämmelser av så här stor principiell betydelse har tagits med i lagförslaget först i slutskedet av beredningen". Dilemmat är vad som sker om grundlagen ändras – till exempel med nya grundläggande rättigheter – och om de då inte är bindande för det självstyrande lagtinget, även om grundlagen borde gälla alla medborgare den omfattar.
Henriksson säger att hon varit överraskad att just den här biten fått tyngd på målrakan, och att det "knappast löser sig på några månader om den varit juridiskt svår redan i flera år".
– Vi är tvungna att lyssna på
Högsta domstolen och de högsta laglighetsövervakarna.
En konkret fråga det varit tal om är om Åland inför rösträtt för 16åringar, och Henriksson säger att hon hade varit beredd att gå med på det.
– Men det räckte inte.
Ett annat exempel som finns bland de olösta frågorna är när nationella kollektivavtal ska anses träda i kraft, eftersom de för Ålands del ska översättas. I det exemplet är det också en fråga för arbetsmarknadsparterna.
En boll sänder Henriksson till Åland:
– Ålänningarna själva måste också ta ställning till om det är viktigt att fortsätta föra det här vidare, eller om allting ska vänta till nästa period, säger Henriksson.
Politiska röster har nämligen höjts också på öriket för att dela upp processen så att åtminstone en del blir klart nu.
– Det är möjligt att hoppa på tåget ännu, men den avvägningen måste de göra.
De lagar som ska hinna stiftas den här valperioden borde lämnas till riksdagen i mitten av november.
Vi har höjt den så kallade klumpsumman för Åland, vilket var något Samlingspartiet inte var intresserat av under sin tid i regeringen
Anna-Maja Henriksson
justitieminister, SFP