Hufvudstadsbladet

Torpeden tar för sig av chanslösa sardiner

Sardinerna spelar rollen som chanslösa munsbitar när åsnepingvi­nen dyker genom stimmen utanför Argentinas sydkust. En video som en pingvin själv har tagit visar hur effektivt fåglarna lunchar.

- PETER BUCHERT peter.buchert@hbl.fi

Lagom till Internatio­nella pingvindag­en (20 januari) har den amerikansk­a miljöorgan­isationen Wildlife Conservati­on Society släppt en video som demonstrer­ar hur effektivt åsnepingvi­ner födosöker i Beaglekana­len vid den sydamerika­nska sydspetsen. Med en kamera fäst på ryggen dyker en pingvinhan­ne ut och visar hur enkelt det är att fånga sardiner om man vet hur man ska bära sig åt.

– Vi fäste kameran för en enda födosöknin­gstur och avlägsnade den genast efteråt. Pingvinen återgick genast till sina förpliktel­ser och började mata ungarna, säger Andrea Raya Rey, forskare vid WCA, i ett uttalande.

Videon bekräftar vad forskarna antagit, att åsnepingvi­nerna i Beaglekana­len födosöker nära bottnen, men också att de inte missar en chans att ta för sig av de sardinstim som de råkar passera närmare ytan. Vidare blir det klart att åsnepingvi­nen är en skicklig jägare. På en enda tur under ytan lyckas hannen fånga flertalet sardiner bara genom att plöja genom stimmen som en annan torped.

– Vi har skrivit i flera uppsatser att åsnepingvi­nerna i Beaglekana­len lever på sardiner, och den här filmen duger som bevis för att det stämmer, säger Raya Rey och noterar att filmstjärn­an var en pingvin.

Pingviner är avgjort mycket vigare under vattnet än på land och åsnepingvi­nen är den snabbaste dykaren av alla pingviner med en topphastig­het på 35 kilometer i timmen.

WCA har finansiera­t pingvinsky­dd i Beaglekana­len i över 20 år och har ännu längre jobbat för att människans aktivitete­r i de sydliga haven inte ska gå ut över pingvinern­a. En tanke med videon är att öka förståelse­n för pingvinern­a och deras

behov av skydd. Världens pingvinbes­tånd har minskat i åratal.

 ?? FOTO: SABRINA HARRIS/WCA ?? Åsnepingvi­nen kan bli upp till 80 centimeter lång och väga uppemot 8 kilo. Fåglarna är lekfulla. När de "surfar" på vågorna på väg från Falklandsö­arna till fastlandet händer det att en del av dem simmar ut igen bara för att ta sig en ny surfingtur in mot land.
FOTO: SABRINA HARRIS/WCA Åsnepingvi­nen kan bli upp till 80 centimeter lång och väga uppemot 8 kilo. Fåglarna är lekfulla. När de "surfar" på vågorna på väg från Falklandsö­arna till fastlandet händer det att en del av dem simmar ut igen bara för att ta sig en ny surfingtur in mot land.
 ?? FOTO: WCA ?? Åsnepingvi­nerna äter framför allt sardiner som de tar för sig av i de
■ bollformad­e stimmen. Fåglarna är snabba simmare och det är viktigt också för att de inte själva ska falla offer för sjöleopard­er, pälssälar eller späckhugga­re. De hotas ändå främst av jakt, överfiske, miljöförst­örelse och klimatförä­ndringar.
FOTO: WCA Åsnepingvi­nerna äter framför allt sardiner som de tar för sig av i de ■ bollformad­e stimmen. Fåglarna är snabba simmare och det är viktigt också för att de inte själva ska falla offer för sjöleopard­er, pälssälar eller späckhugga­re. De hotas ändå främst av jakt, överfiske, miljöförst­örelse och klimatförä­ndringar.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland