Michaela von Kügelgen ventilerar besvikelse över nobbad medlemsansökan
Författaren och bloggaren Michaela von Kügelgen ansökte om medlemskap i Finlands svenska förefattareförening, och fick nej. Inget ovanligt, säger föreningens ordförande.
Michaela von Kügelgen berättar i sin blogg #KUGGESKRIVER om hur hon fick avslag på sin ansökan om medlemskap i Finlands svenska författareförening. Hon har gett ut romanerna Vad heter ångest på spanska och Nationen (2017 respektive 2020 på Förlaget M).
Hon beskriver själv genren hon skriver i som ”underhållande bladvändare” och uttrycker i sin blogg misstanken att det är genren som diskvalificerat henne. Beskedet att hon inte antagits som medlem av Finlands svenska författareförening – som delgavs henne i november – gjorde henne ”ledsen, arg och en aning upprörd” och i sin blogg skriver hon:
”(…) Jag vet att jag inte skriver finlitteratur – och jag har aldrig låtsats om något annat – men jag trodde faktiskt att det fanns utrymme för all sorts litteratur? (…) Mina böcker är noll procent finlitterära, men det betyder inte heller att de är dåliga. Tycker jag”, skriver hon och efterlyser en diskussion om ”strukturer”.
Inte ovanligt att få nej
Författareföreningens ordförande Hannele Mikaela Taivassalo kommenterar inte det enskilda fallet, men hon har läst von Kügelgens blogg och påpekar att Författareföreningen är en förening för professionella författare, och därför finns också kriterierna för medlemskap. ”Till ordinarie medlem i föreningen kan väljas finlandssvensk författare som offentliggjort minst två originalverk av litterärt värde på svenska”, enligt föreningens stadgar.
– Det handlar förutom om antalet böcker också om en bedömning av litterär kvalitet, och i den bedömningen ingår en bedömning av professionaliteten hos de inskickade verken. Genren författaren skriver i är inte avgörande, säger Taivassalo.
Samma på finska och i Sverige
Finlands svenska författareförening väljer in medlemmar med ungefär samma kriterier och procedur som Suomen kirjailijaliitto. I båda föreningarna görs bedömningen om inval av flera personer. Ett nej förutsätter alltid diskussion i flera led mellan flera bedömare. I båda föreningarna är det styrelsen som slutligen kollektivt fattar besluten om vilka ansökningar som godkänns.
Också Sveriges författarförening har ett liknande led av konstnärlig kvalitetsbedömning i sin invalsprocess.
Till Kirjailijaliitto kommer ”flera tiotal” ansökningar om medlemskap årligen, och ungefär hälften får avslag, säger ordföranden Sirpa Kähkönen. Finlands svenska författareförening får naturligtvis in betydligt färre ansökningar och variationen i antal år för år är stor.
– Över tio ansökningar de flesta år, och vissa år blir det flera nej än ja, säger Taivassalo.
– När författare ger ut mera böcker på eget förlag blir det flera avslag. Men att inte bli invald i författareföreningen är alltså inget ovanligt. Och man kan söka flera gånger när man skrivit flera böcker.
Taivassalo säger också att den diskussion om strukturer von Kügelgen i sin blogg efterlyser gärna kan föras.
– Men utgår man från sin egen besvikelse kan det leda till konspirationsteorier. Då kan man till exempel förlora ur sikte att vi inte arbetar mot vissa fenomen eller genrer utan snarare för något. En professionell finlandssvensk författarkårs arbetsvillkor, till exempel.
Finlands svenska författareförening tillvaratar medlemmarnas ideella samt allmänna och gemensamma ekonomiska intressen, delar ut arbetsstipendier och bevakar deras författarrätt. Föreningen har i dag närmare 200 medlemmar.