Pillerhungern hotar världen

Antibiotikabruket i världen har ökat massivt, allra mest i Asiens tillväxtekonomier. Det driver upp antimikrobiell resistens som slår ut många mediciner. I den kinesiska vårdsektorn har antibiotikaintaget ökat med 79 procent på 15 år. Efterfrågan drivs av patienter som kräver ”starka” antibiotika mot infektioner i luftvägarna – trots att dessa ofta orsakas av luftföroreningar och inte av bakterier.

Bruket av antibiotika i vården beräknas globalt ha ökat med 65 procent på 15 år. Detta driver antibiotikaresistens och riskerar att kasta sjukvården hundra år bakåt i tiden. Miljontals patienter kommer att lida av detta, men de är inte bara offer utan också medskyldiga till utvecklingen.

Bara 80 år efter att den första penicillinkuren gavs till en människa kräver antibiotikaresistens över 700 000 liv varje år. Siffran befaras öka till 10 miljoner inom 30 år, vilket överträffar coronapandemin mångfalt. Därtill riskerar världsekonomin en smäll lika massiv som finanskrisen, plus att 24 miljoner människor kan störtas in i extrem fattigdom, beräknar Världshälsoorganisationen.

WHO klassar antibiotikaresistens som ett av de största hoten mot global hälsa, livsmedelssäkerhet och utveckling. Den drivs bland annat av överkonsumtion och missbruk i vården. I och för sig skulle också ett sansat antibiotikabruk på sikt leda till resistens, men vårdslösheten accelererar processen.

Bakterier som överlever medicinkurer muterar och utvecklar motståndskraft. Då slutar läkemedel att fungera. Sjukdomar som har varit botliga blir obotliga, vården kollapsar.

Manica Balasegaram, direktör för organisationen GARDP som forskar i och utvecklar antibiotika, säger i en podd att resistensen påverkar hela samhället på ett genomgripande sätt. Ingen kommer undan.

– Den är en pandemi som vecklas ut framför oss. Den dödar hundratusentals om året, och ännu fler i framtiden. Den är lite som covid-19, men utan specifik sjukdomsbild, och den löper genom hela vården. Cancerpatienter, äldre, nyfödda – alla kommer att påverkas. Hela äldreomsorgen går ut på att minimera sjukhusvården, men med utbredd antibiotikaresistens behöver nästan alla krämpor sjukhusvård, säger han.

Ingen vet exakt hur mycket antibiotika som konsumeras globalt, men trenden är glasklar. Bara inom vården ökade det globala bruket med 65 procent åren 2000–2015, enligt beräkningar av Eili Klein, professor vid Johns Hopkins University och den amerikanska folkhälsoorganisationen CDDEP.

Klein och hans kolleger har granskat den totala antibiotikakonsumtionen inom vården i de 76 länder som rapporterade bruket 2000– 2015. Därtill har de adderat den uppskattade konsumtionen i resten av länderna. På så sätt beräknar de i en vetenskaplig artikel i journalen PNAS att världskonsumtionen ökade från knappt 26 miljarder till drygt 42 miljarder definierade dygnsdoser på 15 år.

Fler får tyngre antibiotika

Låg- och medelinkomstländerna står för nästan hela den globala ökningen, men antibiotikaintaget per person är fortfarande störst i höginkomstländer. Skillnaderna mellan enskilda länder är oerhörda.

"Vi ser en fortsatt ansenlig överkonsumtion i många höginkomstländer. Bruket per person har inte minskat särskilt mycket. Utan samordnade nationella insatser verkar det osannolikt att det skulle minska betydligt inom en snar framtid", skriver Eili Klein i ett mejl till HBL.

Fram till millennieskiftet var USA världens största antibiotikakonsument. Efter det ökade konsumtionen med 103 procent i Indien och med 79 procent i Kina på 15 år, med följden att bägge länderna passerade USA. Klein beräknar att den globala konsumtionen kommer att öka till 2030, i bästa fall bara en aning, i värsta fall med upp till 200 procent.

"Det är sannolikt att konsumtionen generellt kommer att fortsätta att öka i länder med lägre intag per person", skriver han.

Klein påpekar att medan en del människor konsumerar alldeles för mycket antibiotika får andra för lite. Där det brister i sanitet och miljöhygien är risken stor för infektionssjukdomar. I sådana områden är också antibiotikatillgången generellt sämst.

"Sett till sjukdomsbördan är bruket för litet i många länder. Det kan behövas andra initiativ för att förbättra folkhälsan, men då talar vi om dyra investeringar i infrastruktur som tar åratal eller årtionden att bygga", resonerar han.

I en studie i The Lancet granskar Eili Klein vilka slags antibiotika som ökar mest. WHO klassificerar antibiotika i tre kategorier – Access, Watch och Reserve – beroende på deras funktion.

Till Access hör antibiotika som biter på flera vanliga infektioner och som har lägre resistenspotential. Antibiotika i kategorin Watch ska an