Finland satsar på att skydda vårdpersonalen
Kan sjukhusplatserna ta slut om det nya coronaviruset orsakar en aggressiv epidemi i Finland? Hur förbereder sig landet för det?
I helgen andades ett av budskapen från norra Italien tröstlöshet. I tidningen Corriere della Sera sade Antonio Pesenti, koordinator för Lombardiets intensivvård, att regionens sjukvård bara är ett steg från kollaps. Pesenti konstaterade att regionens invånare borde begripa att hålla sig hemma så mycket som möjligt nu för att inte sprida det nya coronaviruset.
Hittills har 7 375 personer smittats i Italien. Av dem har 366 dött. I Finland är läget tills vidare annorlunda – här har myndigheterna än så länge registrerat cirka 30 personer som smittats. Av dem har två behövt sjukhusvård.
Jämförelser mellan olika sjukvårdssystem är svåra att göra. När man till exempel talar om intensivvård kan det betyda olika saker i olika länder.
– I Finland har vi traditionellt betraktat intensivvården som en tungt specialiserad vård där man arbetar med en sköterska per patient, ibland fler, men vi har ju också en lättare variant av intensivövervakning, som man så småningom kan övergå till i takt med att patienter repar sig, säger Tero Varpula, överläkare vid intensivvårdsavdelningen U2 på Jorv och ansvarig läkare för det finska kvalitetsregistret för intensivvård.
”Vi gör upp scenarier”
För tillfället har intensivvården på sjukhusen Mejlans, Tölö och Jorv i huvudstadsregionen sammanlagt cirka 50 sängplatser utrustade för att sköta svårt sjuka patienter med andningsproblem och organsvikt – symtom som de svårast drabbade fått av det nya coronaviruset.
Varpula säger att ungefär 75 procent av intensivvårdskapaciteten är i bruk under normala omständigheter.
– Och det är bra. Utan extra kapacitet skulle vi få ta förskräckliga beslut om vilka patienter som sköts och vilka man släpper, säger han.
Varpula tror inte på en epidemi av italienska mått, men säger att han visst räknat på olika scenarier.
– Hos oss anser somliga att man överdriver faran och andra att det är kris, men sanningen ligger väl någonstans däremellan. Det att vi införde karantän och har kunnat följa smittkedjorna gör att läget är ett helt annat än i Italien där man kom alldeles för sent med karantänsbeslut, säger Varpula, som följt med läget i Italien via personliga kontakter.
Han medger att siffrorna från Italien delvis är oroväckande.
– I Finland kommer vi ändå att kunna svara på behovet av intensivvård, men som helhet kan vården bli tungt belastad om epidemin sprider sig på samma sätt, säger han.
Enligt Varpula har kapaciteten för intensivvård ökat i Finland under de senaste tio åren. Dels beror det på att en allt äldre befolkning behöver allt mer intensivvård och på att själva intensivvården utvecklats på ett sätt som gör det möjligt att rädda fler patienter än tidigare.
– Det är svårt att säga just nu hur en epidemi kan slå ut, men vi vet att äldre personer med grundsjukdomar drabbas mer än yngre och om epidemin sväller blir också de fallen fler.
Inom Helsingfors universitetssjukhus har Varpula och hans kolleger räknat på olika scenarier. Blir trycket på intensivvården stort börjar man ställa in operationer som inte är brådskande. Eftersom en del vanliga operationer kan kräva intensivvård efteråt frigör man kapacitet genom att flytta dem framåt i schemat.
– Följande steg är att använda operationssalar och uppvakningsrum för intensivvård. De här rummen har utrustning som lämpar sig för intensivvård och personal som kan använda apparaterna. Intensivvård och operationer är inte riktigt samma sak, men genom att bygga arbetslag flexibelt kan vi öka kapaciteten, säger han.
”Sängplats finns”
På Social- och hälsovårdsministeriet säger enhetschef Tuija Kumpulainen direkt att läget i Finland och Italien inte kan jämföras med varandra.
– Vi är många steg från en kollaps av sjukvårdssystemet hos oss, för vi har haft mer tid än italienarna att förbereda oss och så har vi gott om skyddsutrustning för vårdpersonalen på grund av att vår lagstiftning kräver det, säger hon.
Att skydda läkare och vårdpersonal från smitta är högprioriterat i Finland.
– Om personalen bara hålls frisk klarar vi en epidemi bättre, säger hon.
För några dagar sedan uppmanade den europeiska smittskyddsenheten ECDC:s expert Pasi Penttinen alla medlemsländer att aktivera sina pandemiplaner.
– Det började vi med på nationell nivå redan i januari och samma arbete har pågått i sjukvårdsdistrikten, säger Kumpulainen.
Den nationella pandemiplanen från 2012 har utarbetats med tanke på en aggressiv influensavåg, men anpassas nu till covid-19.
Det sägs att antalet sjukhussängar minskat sedan svininfluensan för drygt tio år sedan. Vad innebär det om vi plötsligt får många som behöver sjukhusvård? – De siffrorna ska ses i relation till att sjukhusvistelsen efter till exempel en höftoperation gått ner från en eller två veckor till några dygn. När folk inte upptar platserna lika länge som förr frigörs platser. Vi kommer inte att ha brist på sängar, säger Kumpulainen.