Sommarjobb i stället för VM för Savolainen
Inget VM, ingen publik och ingen synlighet – damhockeyns framtid i fara
I lördags meddelade internationella ishockeyförbundet IIHF att VM för damer ställs in. Det är inte bara ett hårt slag för Ronja Savolainen, Jenni Hiirikoski, Noora Räty och de övriga spelarna i damlejonen – det är ett beslut som kan få följder för damhockeyns utveckling i Finland och i världen.
Att VM ställs in är förstås rätt beslut. Myndigheterna i Nova Scotia har konsulterat experter och för att hindra spridningen av coronaviruset sätts ishockey-VM på den ständigt växande listan över inställda evenemang.
För damlejonen och damhockeyn i allmänhet kunde tajmningen för det inställda mästerskapet inte vara sämre. Rent idrottsligt hade det förstås varit viktigt för Finland att få möta de nordamerikanska lagen i VM efter att höstens matcher mot Kanada och USA ställdes in på grund av den svenska konflikten.
Det hade också varit viktigt för de sju VM-debutanterna och det föryngrade landslaget att få smaka på VM-hockey och mäta sig med världens bästa med tanke på OS 2022 som är det följande stora målet för laget.
Men framför allt hade det varit viktigt för damhockeyn att få synlighet och uppmärksamhet efter att ha levt i en så gott som total medieskugga sedan hemma-VM i april i fjol.
Fansen som njöt av VM i Esbo i april i fjol har inte haft en chans att se sina hjältar en enda gång på hemmaplan den här säsongen med undantag av de undangömda EHTmatcherna
i sommarvärmen i Kervo och S:t Michel som aldrig marknadsfördes.
Då förbundet glömt bort att lyfta fram damlejonen under hela säsongen hade VM i Halifax och
Truro varit spelarnas enda chans under den långa säsongen att få synlighet i media. Yle skulle sända mästerskapet och bland annat HBL var på väg till Nova Scotia för att rapportera om mästerskapet.
Nu kommer damhockeyns sänd
Hur ska flickor kunna se en framtid som hockeyspelare då inte ens de största damstjärnorna får spela tävlingsmatcher under en hel säsong? Den inställda VM-turneringen kan i värsta fall ha ödesdigra följder för damhockeyn.
FILIP SAXéN
sportchef
ningstimmar i tv i stället vara noll i vår. Och spaltmetrarna förvandlas till spaltmillimeter då det inte finns några matcher att rapportera om.
Det betyder att hajpen som skapades kring damhockeyn i våras och som skulle utnyttjas för att locka flickor till sporten riskerar att dö ut lika snabbt som ishockeyförbundets ledning arkiverade den del av strategin som talade om flick- och damhockeyn som prioriteringsområde.
Men det är inte bara i Finland de inställda VM-turneringarna får negativa effekter. I Sverige har damkronorna stött på motgång efter motgång det senaste året. I VM i Finland i fjol åkte Sverige ner till B-VM och i höstas bojkottade spelarna landslaget då de kritiserade det nationella förbundet för att inte visa tillräcklig uppskattning för damlandslaget.
Konflikten fick en lösning sent på hösten och de svenska spelarnas villkor och förutsättningar förbättrades via deras kamp. I vår skulle de visa att de var värda förtroendet då de skulle spela upp landslaget tillbaka till finrummet. I och med de inställda mästerskapen får de i stället stanna kvar i BVM till nästa säsong.
I Kanada och USA lades CWHLligan (Canadian Women’s Hockey League) ner inför den här säsongen och spelarfacket PWHPA (Professional Women’s Hockey Player Association) grundades. PWHPA vägrade spela i den andra stora damligan NWHL (National Women’s Hockey League) på grund av att de inte ansåg det vara en hållbar ekonomisk lösning. Det tog effektivt död på klubblagshockeyn i Nordamerika för den här säsongen. I stället har de amerikanska och kanadensiska stjärnorna arrangerat uppvisningsmatcher i olika konstellationer för att marknadsföra damhockeyn.
VM i Kanada skulle vara deras stora skyltfönster och en bra plattform för spelarna att kunna visa upp sig och diskutera damhockeyns framtid i Nordamerika. Nu står Kendall CoyneSchofield, Amanda Kessel, Hilary
Knight och Jocelyne och Monique Lamoureux och de övriga stjärnorna utan mästerskap, utan tävlingsmatcher och utan plattform.
Ett inställt VM för herrar skulle förstås vara en ekonomisk förlust för både arrangörer och IIHF. Men det skulle inte rubba herrhockeyns ställning.
Ett inställt VM för damer kan i värsta fall betyda att damhockeyn tappar mark och marginaliseras ytterligare.
Att säga åt juniorer och kommande generationer att ”allt är möjligt”, ”det går lika bra att bli en hockeystjärna om du är flicka som om du är pojke” och att ”det inte spelar någon roll vad andra säger, flickor har samma möjligheter som pojkar” samtidigt som damspelarna inte har några tävlingsmatcher är i längden ohållbart.
Nu måste de nationella förbunden och ligorna tillsammans med IIHF snabbt rita upp en plan för hur man garanterar att damhockeyn fortsätter växa och att också flickor får förutsättningar att utöva sin sport i framtiden.