Budgetfiasko i EU
Det extra toppmötet i rådet har avslutats utan en uppgörelse om EU:s budgetram för åren 2021–2027.
Trots ett nytt förslag om EU:s nya sjuåriga budgetram i går kväll nåddes inte en uppgörelse.
– Vi behöver mera tid, sade rådets president Charles Michel i en kort presskonferens på fredagskvällen.
Kommissionsordförande Ursula von der Leyen uttryckte sin besvikelse.
– Vi möts alla av samma utmaningar, klimatpolitiken, och det faktum att Storbritannien lämnar EU, sade von der Leyen och poängterade att det behövs en ram för att EU ska kunna lägga upp sina program med tillhörande pengar nästa år.
”Sparsamma fyras gäng”
Under förhandlingarna uppstod ett ”sparsamma fyras gäng” – Sverige, Danmark, Österrike och Nederländerna, som kritiserat höjda avgifter till EU. Även Tyskland har förhållit sig stramt till budgetramens storlek.
Finland, som representerades av statsminister Sanna Marin (SDP), har haft en sparsam linje men ändå prioriterat att nå en kompromiss, och har alltså inte ingått i de fyras grupp.
– Alla länder måste kunna vara flexibla och komma emot om man ska kunna nå en uppgörelse, sade Marin till massmedia och på Twitter.
– Medlemsländernas åsikter är ännu långt ifrån varandra. Finland har hållit fast vid sina målsättningar, men också betonat att man måste kunna jämka för att få en lösning.
Det ursprungliga förslaget som lades fram av Charles Michel var en budgetram på 1,095 miljarder euro. Det skulle motsvara 1,074 procent av medlemsländernas bruttonationalinkomst. Det reviderade förslaget ska ha fått ner summan till 1,069 procent.
Finlands linje har varit att man borde komma ”så nära nuvarande ram som möjligt”, alltså 1,06 procent inklusive fonder. Men Finland har också betonat helheten i innehållsfrågorna, särskilt landsbygdsutvecklingen, anslagen till forskning och innovation, och att EU-stöd ska knytas till krav på en fungerande rättsstat.
Tvist om rabatter
En tvistefråga var rabatterna. Enligt utläckta dokument föreslogs bland annat oförändrade rabatter för Sverige och de andra länder som betalar in mer till EU:s budget än vad de får tillbaka i olika EU-stöd. Österrike skulle ges en extra present i form av en 30-procentig rabatthöjning.
Sverige och Danmark utlovades i sin tur rabatt från finansieringen av euroländernas nya stödbudget, BICC – som man redan fått löfte om förut. Nederländerna skulle för sin del få behålla en större del av de tullintäkter som landet tar ut för EU:s räkning. ”Inte alls tillräckligt”, uppges företrädare för den sparsamma fyran – Sverige, Danmark, Nederländerna och Österrike – ha reagerat, enligt tidningen Financial Times.
Kvartetten har velat få ner EUbudgeten ända till 1,0 procent och tydligt markerat att rabatterna är nödvändiga.
– Det är rimligt att relativt rika länder betalar lite mer än de som har det sämre ställt, men det finns en gräns för hur mycket, sade Sveriges statsminister Stefan Löfven när toppmötet startade i torsdags.
– Kanske är de lite överraskade av att vi faktiskt menar det vi säger, konstaterade Danmarks statsminister Mette Frederiksen på väg in till det fortsatta mötandet i går.
Stefan Löfven litade på att de ”fyra sparsamma” håller ihop till slutet. Han sätter också sitt hopp till EU:s största medlemsstat.
– Tyskland står nära oss, sade Löfven i Bryssel.
Samtidigt var andra länder missnöjda med att det varit så stor fokus på de ”sparsamma fyra”.
Ungerns Viktor Orbán sade till massmedier att en grupp nettomottagare hade ett motförslag på en budgetram som hade varit större än Michel förslag.
Även en spansk förhandlare sade till tidningen Politico att Spanien och Portugal hade fört fram att budgetförslaget inte var tillräckligt för dem, och knappast heller för Europaparlamentet.
Det finns ännu inget fastslaget datum för nästa budgetmöte mellan medlemsländernas regeringschefer.
❞ Det är rimligt att relativt rika länder betalar lite mer än de som har det sämre ställt, men det finns en gräns för hur mycket. Stefan Löfven Sveriges statsminister