Familjeledigheten svår nöt att knäcka
Regeringen skissar på en reform av familjeledigheterna som ska presenteras i dag. 1+7+7-modellen, förslaget som läckte ut förra veckan, garanterar inte jämställdhet i praktiken, säger forskningschefen Minna Salmi vid THL.
Finland är i stort behov av en familjeledighetsreform, anser forskningschef Minna Salmi vid Institutet för välfärd och hälsa, THL.
Hon har ändå en del frågor om den 1+7+7modell som eventuellt ska presenteras av regeringens arbetsgrupp i dag.
Det är förmiddag och på Lilla luckan i Helsingfors är det full fart. Hit kommer föräldrar med sina barn för att leka, umgås och dricka kaffe. Eva-Riitta Simonsson är där tillsammans med dottern Idun som är elva månader.
– Hon är lite blyg, men är alltid lika glad när hon får leka med barnen här, säger Simonsson.
Hon och maken delar familjeledigheten jämnt med ett år var, berättar Simonsson. Snart är hennes tid med Idun över då maken blir pappaledig i mars.
– Han vill jättegärna vara hemma. På det här sättet får vi båda vara hemma i åtminstone ett år, även om jag gärna varit hemma längre.
Än så länge har paret inte bestämt hur de ska göra efter att bådas föräldraledighet tar slut och Idun är två år gammal – om Idun ska börja på dagis eller om de delar på vårdledigheten tills hon är tre.
– Det är jättebra att vi har möjlighet att vara hemma så pass länge i Finland. För oss fungerar det bra att båda är hemma, men varje familj har sin egen situation.
Signal från samhället
I nuläget är det kvinnorna som tar ut majoriteten av familjeledigheten i Finland. Familjeledigheten baserar sig på valfrihet och år 2016 tog kvinnorna ut drygt 91 procent av föräldradagpenningdagarna.
Simonsson ser det som positivt om en reform skulle stödja det att pappor tar ut mer av sin föräldraledighet.
– Det handlar om vilken signal samhället vill sända. Vill man föregå med gott exempel? Det är absolut ett plus om samhället stödjer att också mannen är hemma en längre tid.
Det här kan Magnus Lassander, som själv är trebarnspappa, intyga.
Han är på plats vid Lilla luckan för att föreläsa för gruppen om första hjälpen. När han var pappaledig, för många år sedan, delade han jämnt med mamman.
– Det var en självklarhet för mig. Hon var hemma första halvåret eftersom barnet då var mer beroende av henne, jag var hemma andra halvåret med alla tre barn och då fick hon jobba.
Lassander är utbildad barnskötare vilket bidrog till hans val.
– Också därför var det klart för mig att jag ville lära känna mina barn och få den här speciella kontakten med dem genom att vara hemma.
Forskningschefen Minna Salmi vid Institutet för välfärd och hälsa, THL, anser att Finland är i stort behov av en familjeledighetsreform.
Den låga nativiteten samtidigt som unga kvinnor oftare än män jobbar på visstidskontrakt tyder enligt henne på det.
– Om pappor skulle ta en klart större bit av familjeledigheten skulle det betyda en klar förbättring för unga kvinnors situation på arbetsmarknaden, och kvinnor skulle inte utgöra en risk för arbetsgivaren på samma sätt som de nu ofta anses göra.
Salmi har en del frågor om förslaget om en så kallad 1+7+7-modell som en arbetsgrupp arbetat fram och regeringspartierna även enats om, vilket nyhetsbyrån STT rapporterade om förra veckan. Enligt den skulle föräldrarna ha rätt till var sin sjumånadersledighet.
Utöver det ska den som föder barnet få en månad till, och sedan ska parterna kunna byta tre månader sinsemellan. Tanken är att göra familjeledigheten mer flexibel så man kan spjälka upp sin ledighet i fler perioder än tidigare.
Social- och hälsovårdsminister Aino-Kaisa Pekonen (V) ska berätta mer om familjeledighetsreformen på onsdag.
Enligt Salmi är det i sig bra att den som är gravid får vara ledig
en extra månad och att pappornas kvot blir klart längre. I dag tar pappor ut en liten andel av föräldrapenningen som helhet, men 59 procent av papporna utnyttjar sin öronmärkta pappaledighet, säger Salmi.
Därför skulle en längre kvot sannolikt leda till att pappor är hemma mer, men eftersom att männen tar ut så pass lite föräldrapenning i nuläget är hon tveksam till att den nya modellen kommer göra att pappor stannar hemma mycket mer än i dag.
– Det ser ju bra ut med symmetrin då man ser till jämställdheten. Men om man tänker på hur föräldrar i dag använder ledigheten i praktiken skulle antagligen de flesta pappor enbart använda högst fyra månader av sin kvot.
I dagsläget är pappaledigheten två månader lång, och tre veckor kan användas samtidigt som mamman är hemma, medan resten kan användas för att förlänga föräldraledigheten.
Moderskapsledigheten är fyra månader lång. Därefter är föräldraledigheten, som vem som helst av föräldrarna kan använda, omkring sex månader lång.
– I dagens läge tar pappan ganska korta ledigheter från jobbet vilket kan leda till att arbetsgivare inte tar in någon vikarie, att arbetsuppgifter hopas eller att papporna jobbar fast de är hemma med barnet.
Om pappors ledigheter skulle förlängas borde arbetsgivare börja tänka på samma sätt med pappor som man gör med mammor, enligt Salmi.
Hemvårdsstödet i fokus
THL rekommenderar en modell där den inkomstrelaterade föräldraledigheten förlängs till 18 månader – sex månader för vardera föräldern och en tredje sexmånadersperiod som kan användas flexibelt av någondera.
Det här innebär att mamman kan få tolv månader inkomstrelaterad ledighet, mot ungefär tio i dag. Regeringen Sipilä vägrade genomföra en familjeledighetsreform, eftersom partierna inte nådde konsensus om en kostnadsneutral reform.
Salmi anser att sysselsättningsfaktorn är viktig – men att familjeledighetsdiskussionen inte i grund och botten handlar om sysselsättning.
– Familjeledigheter finns inte till för att höja sysselsättningen, de är till för att föräldrar ska kunna vara hemma med sina barn.
Hemvårdsstödet kan man i dagsläget lyfta tills barnet fyllt tre. Fokus har länge legat på att sänka stödet i en eventuell familjeledighetsreform, eftersom detta tros förbättra kvinnors sysselsättning.
Men det är viktigt att tänka på helheten med både inkomstrelaterade ledigheter och hemvårdsstödet, enligt Salmi.
En längre föräldraledighet med inkomstrelaterad föräldrapenning skulle inte innebära en hemskt stor skillnad för familjer om man skulle ha kortare hemvårdsstödsperiod, säger Salmi.
– I dag sköter föräldrar – oftast mammor – sina barn hemma tills de är 2 till 2,5 år gamla. Antalet mammor som blir jobbsökande om hemvårdsstödet förkortas till exempel till 18 månader skulle dock inte höjas särskilt mycket.
Den senaste modellen som varit på förslag, med en sjumånaderskvot för båda föräldrarna, skulle ha en prislapp på 100 miljoner.
Enligt statistik från FPA skulle föräldrapenningskostnaderna ändå bara öka med elva procent från nivån 2018 – eftersom att det föds så lite barn har kostnaderna sjunkit med tretton procent sedan 2015.
– Det är i allas intresse att unga människor kan bilda familj vid sidan om jobbet. Även om det inte finns någon enskild orsak till den låga nativiteten är det ändå bra att regeringen klart visar att man vill ha en familjevänlig politik.