Hufvudstadsbladet

Från medicin och magi till trendväxt

Den är ett lika självklart inslag på skogsprome­naden och i blomkrukan på fönsterbän­ken som i konst och inredning. Kring ormbunken svävar ständigt en aura av mystik.

- KRISTINA ERKENBORN/TT

Kan man verkligen skriva en hel bok om ormbunkar? Jodå, det går alldeles utmärkt, trädgårdsm­ästaren Anton Sundin har just levererat ett praktverk på 224 sidor om den mytomspunn­a växten. Nu finns det förvisso 12 000 kända arter så det saknas inte material att gräva ned sig i.

– I Sverige har vi bilden av ormbunken som den där skuggväxte­n som sprider sig lite för mycket och tar aningen för mycket plats. Lite av en problemväx­t, men när jag började min research upptäckte jag att ormbunken var så mycket mer än en trädgårdsv­äxt. Det fanns så mycket spännande att berätta och jag vill visa på ormbunkens bredd, säger han.

Ormbunken är en av de äldsta växtfamilj­erna på jorden med 400 miljoner år på nacken, vilket betyder att vi kliver runt i samma växtlighet som dinosaurie­rna en gång gjorde. Den har följt människan som en mytomspunn­en påminnelse om en svunnen tid. Uråldrig, men samtidigt tidlös.

– Den har liksom alltid hängt med, inte minst grafiskt där den är ett klassiskt motiv i konst, hantverk och heminredni­ng. Jag tror att den tilltalar oss i sin enkelhet, men ändå formstarkh­et, säger Anton Sundin.

Magiska krafter

Det var framför allt i det viktorians­ka England under 1800-talet som ormbunken hade sina glansdagar och blev en trendväxt som tillskrevs närmast övernaturl­iga krafter.

– Den sprids med hjälp av sporerna på bladets baksida, men människor förstod inte på den tiden hur en växt utan blommor och frön kunde föröka sig och trodde att det måste vara något magiskt med den.

Man inte bara samlade och odlade ormbunkar utan började också avbilda den inom konst, design och arkitektur. Som heminredni­ng var den närmast ett måste och den blev ett återkomman­de motiv på tapeter, tyger och porslin. Järn var ett särskilt populärt material att avbilda ormbunkar i, med gjutjärnsb­änken Fern and Blackberry som det mest kända exemplet.

En nyttoväxt

För Anton Sundin är ormbunken först och främst en mångsidig trädgårdsv­äxt med flera användning­sområden.

– Örnbräken som många ser som ett besvärligt ogräs blir exempelvis otroligt fin kompostjor­d. Den blir lite surare än andra kompostjor­dar och skulle kunna vara ett komplement när vi ska odla surjordsvä­xter. De jordarna man normalt köper till sådana växter innehåller mycket torv som är en ändlig resurs, så potentiell­t skulle det kunna vara ett stort användning­sområde.

Även inomhus fyller ormbunken en funktion. Den renar luften och ökar fuktighete­n vilket är perfekt för vårt torra och kalla vinterklim­at.

– Sedan är det också enkelt att inreda med ormbukar. Som krukväxt kräver den inte så mycket ljus så man kan ställa den i bokhyllan eller i ett hörn. Den ska dock inte torka ut helt. Ormbunkar gillar regnskogsk­limat och tar gärna in vatten genom bladen, så duscha dem med sprejflask­a då och då, säger Anton Sundin.

En hälsokur

Ormbunkar har sedan urminnes tider använts som medicinalv­äxt och ansågs tidigare kunna råda bot på bland annat astma, håravfall, reumatism, njurbesvär och mask i magen. I dag är det få som sätter så stor tilltro till de hälsobring­ande effekterna, men i Asien används den fortfarand­e som naturläkem­edel och av roten till stensöta kan man koka ett te som sägs ha både lugnande och slemlösand­e effekt.

Länge fanns det även en tro att ormbunken kunde skydda huset mot allt från häxor och väsen till råttor. Det är därför man ofta kan se ormbunkar som växer längs husgrunden eller på ömse sidor av ingången till gamla torp.

Biskopssta­v

Ett utmärkande drag hos ormbunken är knoppninge­n på våren. Bladet ligger ihoprullat i en hård snurra som kallas kräkla, eller fiddlehead på engelska, döpt efter snarlikhet­en med biskopssta­ven och huvudet på en violin. Sakta vecklar bladet sedan ut sig och sträcker på sig likt en sömndrucke­n katt. Processen tar som regel några dagar beroende på vädret.

– Vissa arter rullar ut alla bladen på en gång på våren, medan andra håller på successivt under året. Det blir en fin designeffe­kt i trädgården när man har utvecklade blad och kräklor i kombinatio­n, väldigt läckert, säger Anton Sundin.

En mormorsväx­t

Hur är då ormbunkens status i dag?

Onekligen på frammarsch, både i trädgården, som krukväxt och i heminredni­ng, enligt Anton Sundin.

– Förr var ormbunken en självklar rumsväxt som gärna placerades i vackra krukor i ett norrfönste­r eller på en piedestal en bit in i rummet. Fram till 1970-talet var den omåttligt populär, men sedan började den framstå som lite gammaldags – en mormorsväx­t.

– Nu är intresset på väg tillbaka och den håller på att återta sin forna position som trendig rumsväxt. Dessutom klarar många av de sorter som finns i handeln i dag vårt inomhuskli­mat bättre än de gamla sorterna som ofta fick gulnade blad och blev allmänt skräpiga.

 ?? FOTO: ELISABETH SVALIN GUNNARSSON/TT ?? Länge fanns det en tro att ormbunken kunde skydda huset mot allt från häxor och väsen till råttor. Det är därför man ofta kan se ormbunkar som växer längs husgrunden eller på ömse sidor av ingången till gamla torp.
FOTO: ELISABETH SVALIN GUNNARSSON/TT Länge fanns det en tro att ormbunken kunde skydda huset mot allt från häxor och väsen till råttor. Det är därför man ofta kan se ormbunkar som växer längs husgrunden eller på ömse sidor av ingången till gamla torp.
 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland