Varje fjärde europé röstar populistiskt
Populistpartierna i Europa har gått från att vara marginella fenomen i politikens utmarker till att bli reella maktfaktorer. Enligt en studie som den brittiska tidningen The Guardian låtit göra har var fjärde europé röstat på ett populistiskt parti.
De senaste 20 åren har de populistiska partierna i Europa vuxit till sig i en takt som gör att de på allvar tagit sig in i politikens maktboningar. Det som ännu vid millennieskiftet var otänkbart – att populistpartier skulle bilda regeringar – har nu hänt. Den nya italienska regeringen består av enbart populistpartier. I 10 andra länder, inklusive Finland, sitter populistpartier i regeringen.
Den brittiska tidningen The Guardian har, ett halvår före EU-valet, låtit göra en omfattande studie över populismens utveckling i 31 länder. En grupp journalister har samarbetat med över 30 statsvetare under ledning av politologen Matthijs Rooduijn vid Amsterdams universitet. Vill man fördjupa sig i forskningen kan man läsa mer på den här webbadressen: https://www.theguardian.com/world/ng-interactive/2018/ nov/20/revealed-one-in-four-europeans-vote-populist
Det är en mängd spännande fakta som kommer fram. Till exempel visar det sig att populistpartierna ännu 1998 fick enbart 7 procent av väljarnas röster. Två decennier senare har var fjärde europé röstat på ett populistiskt parti. Populistpartierna har tredubblat sitt väljarstöd på två decennier.
En följd av det är till exempel att ett nationalistiskt sinnat populistparti för första gången sedan andra världskriget sitter i det tyska parlamentet, Bundestag. Vi talar om Alternative für Deutschland med drygt 90 platser.
– Populismen har blivit snudd på mainstream, säger Matthijs Rooduijn till The Guardian. Ett antal fenomen som speglar vår tid, som brexit och Donald Trump, kan inte förstås om man inte förstår vad populism är.
Forskarna konstaterar att populismen har långa rötter i Europa. Exempelvis i Österrike grundades Frihetspartiet av en tidigare nazist redan 1956 och nådde en första höjdpunkt 1994 med 20 procent av rösterna. I dag sitter partiet i den österriska regeringen.
Men det som fått snöbollen i rullning på allvar är framför allt tre saker: 1. Finanskrisen 2008, 2. Flyktingkrisen 2015 och 3. Konservativa partier som tagit steget över till populisternas läger, till exempel Fidesz i Ungern under ledning av Viktor Orbán och Lag och Rättvisa i Polen under ledning av Jaroslaw Kaczynski.
Ytterligare en faktor i framväxten av populistpartierna är sociala medier. Claudia Alvares, biträdande professor vid ett universitet i Lissabon, säger till The Guardian att den ilska som partierna rider på är som klippt och skuren för formatet i sociala medier. Lägg till algoritmstyrningen som mångfaldigar budskap på nolltid och vi har den situation vi ser i dag.
– Slutresultatet är en ökad polarisering, säger Alvares.
Forskarna tror att trenden fortsätter, åtminstone på kort sikt. För tjugo år sedan, 1998, bodde 12,5 miljoner européer i länder med ett populistparti i regeringsställning. I fjol, 2018, var motsvarande siffra drygt 170 miljoner européer.
– Det finns inga tecken på att det avtar på kort sikt, menar Matthijs Rooduijn.Den stora frågan inför framtiden är i stället hur resten av partifältet svarar på populisternas frammarsch.