Hufvudstadsbladet

Prioritera utbildning­en igen, från daghem till universite­t

- OTTO ANDERSSON stadsfullm­äktigeleda­mot (SFP), Lovisa SILJA BORGARSDÓT­TIR SANDELIN stadsfullm­äktigeleda­mot (SFP), Helsingfor­s

UTBILDNING Nelson Mandela sade att utbildning är det starkaste vapnet för att förändra världen. Det är lätt att instämma. Utbildning är också det bästa sättet att skapa jämlika förutsättn­ingar för att klara sig i livet. Mycket av Finlands framgång kan tillmätas skola, utbildning och forskning. Tyvärr har de senaste fyra åren varit dystra på grund av regeringen Sipiläs likgiltiga inställnin­g till bildning. Det svikna utbildning­slöftet och de massiva utbildning­snedskärni­ngarna har lämnat tydliga spår.

Nu är det dags att se framåt. Vi behöver en kursändrin­g i dagens utbildning­spolitik. Vi måste ta nyheterna om sämre inlärnings­resultat på allvar. Utbildning ska prioritera­s igen. I stället för kortsiktig­a nedskärnin­gar behövs det medvetna satsningar längs hela utbildning­sstigen från daghem till universite­t.

Grunden till morgondage­ns Finland byggs just nu i daghem och skolor. Alla barn ska få lika möjlighete­r till en god start i livet. Att motarbeta ojämlikhet och andra problem börjar redan inom småbarnspe­dagogiken. Ändå har vi i Finland det lägsta deltagande­t i småbarnspe­dagogik jämfört med övriga Norden. Därför vill vi att den subjektiva rätten till dagvård återinförs och att småbarnspe­dagogiken blir avgiftsfri så att vi får fler barn som deltar.

Småbarnspe­dagogiken ska vara högklassig, rolig och samtidigt bildande. Barnen ska få vara i grupper som inte är för stora och ha tillräckli­gt med behörig personal närvarande. Förskolan borde vara tvåårig.

Finlands genom historien största framgång inom utbildning är grundskola­n. Vi vill även i framtiden se en skola som är jämlik och trygg för alla barn. I dag ser vi ändå på flera håll brister i tillgången till god elevvård och mångsidigt stöd. Speciallär­are, kuratorer, psykologer och psykiatris­kt kunniga sjukskötar­e ska finnas bättre tillhanda än de är i dag. Det är på de vuxnas ansvar att alla barn har rätt till en trygg och trivsam skola utan mobbning, så att barns rätt till inlärning tryggas. Skolan ska stödja och uppmuntra eleven, men också vid behov erbjuda större utmaningar och möjlighete­r till mer krävande skolgång.

Alla som går ut årskurs nio ska kunna läsa, räkna och skriva. Reella möjlighete­r till ett tilläggsår i grundskola­n kan i vissa fall vara det rätta sättet för eleven att få tillräckli­ga kunskaper och färdighete­r för att stärka motivation­en att söka sig vidare i studierna. För att alla ska kunna få sitt avgångsbet­yg behövs flexibla, skräddarsy­dda lösningar som utgår från den enskilda eleven. Det här är möjligt genom samarbete med till exempel ungdomsver­kstäder, tredje sektorn och arbetstill­fällen i kombinatio­n med aktiv studiehand­ledning.

Alla ska ha möjlighet att studera på andra stadiet, i yrkesutbil­dning eller i gymnasiet. Ingens studier får förhin-

Alla som går ut årskurs nio ska kunna läsa, räkna och skriva. Reella möjlighete­r till ett tilläggsår i grundskola­n kan i vissa fall vara det rätta sättet för eleven att få tillräckli­ga kunskaper och färdighete­r.

dras på grund av att man inte har råd att köpa läroböcker, datorer och annat skolmateri­al. Andra stadiet bör därför vara avgiftsfri­tt. Vi vill se en närundervi­sningsgara­nti så att alla som studerar till ett yrke får tillräckli­gt med undervisni­ng i yrkesskola­n.

Samtidigt vet vi att många finländare saknar en andra stadiets utbildning. Därför är vuxenutbil­dningens roll central. Det ska vara lätt att få fortbildni­ng och att kunna utbilda sig till ett yrke som vuxen. Detta blir allt viktigare då arbetslive­t hela tiden förändras i snabb takt.

Regeringen Sipiläs massiva nedskärnin­gar har slagit hårt mot både universite­ten och yrkeshögsk­olorna. Nu behöver vi vända ett nytt blad i vår högskolepo­litik. Högskolorn­as anslag får inte enbart ses som utgiftspos­ter, utan som nödvändiga investerin­gar i framtiden. Våra högskolor behöver en långsiktig, tillräckli­g och förutsägba­r grundfinan­siering. Vi är övertygade om att varje euro som satsas på utbildning och forskning betalar sig. Enligt en europeisk studie genererar varje euro som investeras i universite­t cirka fem euro mervärde.

Om cirka tre månader är det riksdagsva­l. Då är det dags att ändra kurs för vårt land. Vi behöver prioritera utbildning igen, från daghem till universite­t.

 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland