Enkel att trampa men kan man också leda den?

Ibland måste man gå med cykeln bredvid sig och då är just den här modellen inte så vass.

Det kanske är så här att köra en modern pansarvagn? Tung i starten men smidig i drift? Jag skakar ramen och lyfter upp den. Japp, den här cykeln väger mycket. Och det är konstigt. En cykel som går på el ska väl vara fjäderlätt?

Elcyklar är sällan lätta. De kommer med ett stort batteri och på den här modellen som jag får prova sitter batteriet under pakethållaren. Men allt kan förstås inte skyllas på elektriciteten och motorn som lär vara gömd i det stora navet på framhjulet. Nog är det framför allt cykelns ram som är bastant.

Det finns olika cyklar och Wheelströms Kompis är inte tänkt för skogsäventyr utan lugnt åkande i stenstaden.

Första intrycket är alltså att cykeln är mycket stabil. Men den är också fjäderlätt att cykla, som kollegan här invid kan intyga. Mitt uppdrag är att leda cykeln genom gatuarbeten i centrum av Helsingfors.

Uppdraget känns genast lättare när jag förstår hur enkelt jag kan ge åkdonet lite mera kraft genom att smidigt vrida på en spak i styrstången. Den tunga cykeln är kalibrerad så att motorn kan ge effekt också då föraren måste hoppa av och leda den. Det är en pigg sak att ha i alla slags uppförsbackar men också på vanlig rak trottoar, märker jag.

Trots den extra elektriska knuffen känns cykeln stor för en som är van vid säg en Jopo eller vilken som helst terrängcykel. De är helt enkelt mindre också att bära på. Och bära på cykeln kan man behöva om man ska under Järnvägsstationen. Det är trappor och rulltrappor, om man inte väljer hissen förstås, som kan vara ur bruk.

Det är trångt mellan plasträckena som byggarbetarna skruvat ihop utanför Svenska Teatern. Jag stannar upp för turister och väjer för stadsbor som har mera bråttom. Det skulle jag kanske inte ha behövt göra med min egen cykel eftersom den är mindre. Med den stora elcykeln blir jag tvungen att stanna upp. Här hjälper det inte med ”gasreglaget”!

Betyg: Intrycket är att den testade modellen lämpar sig bäst för stadscyklande lite avsides från cykelvägar och gator där trafiken är livlig. Jag kan också tänka mig en lite mindre stad än Helsingfors, där skulle den här fungera fint. Avigsidan är cykelns vikten och dess mått överlag, de blir tydliga så fort cyklisten måste stiga av och leda cykeln.