Klimatstrejken kommer till Finland
Den andra fredagen i januari samlas elever utanför Riksdagshuset i Helsingfors i stället för att gå till skolan. Det är några elever i Gymnasiet Grankulla samskola som tagit initiativet, och hur många de blir återstår att se. Meningen är att fästa uppmärksamhet vid klimatfrågorna.
I januari får Finland sin egen skolstrejk för klimatet. Inspirerade av Greta Thunberg på andra sidan viken kallar en grupp elever vid Gymnasiet Grankulla samskola till samling utanför Riksdagshuset.
Samma kväll som ett gäng elever i Grankulla skickade ut ett meddelande till sina skolkamrater började det röra på sig på sociala medier. Nästa dag var korridorsnacket i skolan givet: det blir skolstrejk för klimatet, vem är med?
Fredagen den 11 januari går de som väljer att delta inte till skolan, utan sätter sig i stället utanför Riksdagshuset för att fästa uppmärksamhet vid klimatförändringen. Skolan har ändå ingenting med saken att göra, och strejken riktar sig heller inte mot skolan.
Strejken är inspirerad av 15-åriga Greta Thunbergs Fridays for Future. Thunberg har suttit utanför Sveriges riksdag varje fredag under hösten, och fått så mycket uppmärksamhet att hon rent av var en av talarna under klimattoppmötet i Polen häromveckan. I Sverige har elever på många orter följt Thunbergs exempel, och klimatstrejker har ordnats också i en rad andra länder.
Grankullaeleverna hoppas att så många som möjligt sluter upp under den andra fredagen i januari.
– Vi vill visa var vi står, och uppmana till förändring på vårt eget sätt. Vi tyckte att vi på det här viset kan väcka uppmärksamhet på ett bra sätt, säger Joanna Fuhrmann.
I det meddelande som eleverna skickat ut, och på Facebook-sidan de skapat för klimatstrejken, finns information på både finska och svenska. Förhoppningen är att elever från olika skolor, finska och svenska, ska delta.
– De flesta unga jag känner står nog för det här, men det kan kännas främmande att ta ett sådant initiativ. Tröskeln att gå med blir lägre då man är fler, säger Emilia Hanhirova.
Initiativtagarna har fått mycket positiv respons redan dagen efter att de skickat ut uppropet. Men också lite tvivel – vad förändrar man med en skolstrejk?
– Mest handlar det om att fästa uppmärksamhet vid att vi vill ha för- ändring och att vi vill att vår framtid säkras, säger Joanna Fuhrmann.
Tänker ni ofta på klimatförändringen och hur det kommer att gå? – Jo absolut, verkligen, säger Hanhirova, Fuhrmann och Cecilia Andersin.
Klimatångest kallas det också. Den blev än mer akut sedan FN:s klimatpanel IPCC publicerade sin senaste rapport i höstas.
– Problemet blev mer konkret och skrämmande, fast saken kändes viktig också tidigare.
Klimatfrågan kommer emot i de små valen i vardagen. Där kan man välja klimatsmart om man vill – vegetariskt i stället för kött, cykel i stället för bil, till exempel.
– Man kan förstås undra vad mina val har för betydelse. Men om alla gör en insats blir skillnaden stor tillsammans, säger Andersin.
– Bara att man diskuterar saken hjälper, att man uppmärksammar klimatfrågorna i sin omgivning, om man inte annars har möjlighet att göra så mycket, säger Hanhirova.
Men det behövs förstås stora insatser också. Sådana som kräver politiska beslut. Skolstrejkarna kommer att publicera en lista på krav i samband med aktionen, och till dem hör bland annat minskad användning av fossila bränslen och högre skatt på kött och andra animaliska livsmedel. Men detaljerna är ännu inte finslipade, och strängt taget ligger de kanske inte heller på elevernas bord utan politikernas.
– Om vi lyckas skapa diskussion så är det kanske det allra viktigaste, säger Andersin.