”Specialisering först i studiernas slutskede”
Är det rimligt att de som söker in till ett universitet genast ska veta i vilken bransch eller vilket yrke de tänker ta examen i? Helsingfors universitets rektor Jukka Kola är för en modell där man väljer inriktning först efter kandidatstudierna, det vill säga lägre examen.
Kolas främsta argument är att kandidatstudierna skulle stärkas och bli mångsidigare.
– I det systemet skulle de studerande få arbeta ganska mycket i kandidatskedet för att komma vidare till sina huvudämnen och de magisterprogram som de vill gå. Vid Tammerfors universitet har man redan övergått till det här systemet, säger Kola.
Efter tre års kandidatstudier brukar man redan veta vad man vill specialisera sig på. Reformen skulle uppenbarligen också leda till att färre byter huvudämne.
– Idén till ändringen har naturligtvis att göra med hur man ska kunna förlänga arbetskarriärerna och få fart på studierna, säger Kola, som är rektor för ett universitet med cirka 36 000 studerande.
Viktigt med täckande högskolenät
En internationell expertgrupp rekommenderade nyligen att de finländska universiteten och yrkeshögskolorna ska fördjupa sitt samarbete. Kola anser att detta bör ske genom att man ser över arbetsfördelningen.
– Vilka överlappningar kan avskaffas, både inom universiteten och mellan universiteten och yrkeshögskolorna? Hos oss är det ganska långt så att olika lärosäten lär ut samma utbildningsområden på kandidat-, magister- och ända upp till doktorsnivå. Det är inte alltid det vettigaste.
Kola tycker att man ibland bör se på den högre utbildningen som en helhet. I Finland finns 15 universitet, 25 yrkeshögskolor, 6 universitetscentrum och 13 statliga forskningsanstalter.
– Man kan fråga sig om vi verkligen behöver så många enheter, säger Kola.
I samma andetag påpekar han att Finland ändå bör ha ett geografiskt täckande högskolenät.
– Det här är ett till ytan stort land med ett litet antal människor. Man måste beakta att enheterna inom högskoleutbildningen har ett ganska stort ansvar för den regionala utvecklingen.
Utbildning ger arbetsmöjligheter
Kola vill inte avskaffa uppdelningen i universitet och yrkeshögskolor.
– Rollerna måste göras klarare. Den vetenskapliga forskningen hör inte till yrkeshögskolorna eftersom forskningspengarna inte bör splittras ännu mer än i dag. Universiteten bör i sin tur bygga upp sina examina så att de ger bättre förutsättningar för arbetslivet.
Kola anser att arbetslösheten bland akademiker har fått oproportionerligt mycket utrymme i offentligheten den senaste tiden.
– Helhetsbilden är fortfarande att en universitetsexamen ger goda möjligheter i arbetslivet. Men visst finns det skillnader mellan olika utbildningsområden, och det finns rum för förbättringar.
I det systemet skulle de studerande få arbeta ganska mycket i kandidatskedet för att komma vidare till sina huvudämnen och de magisterprogram som de vill gå.
Jukka Kola
Rektor för Helsingfors universitet